Mikroskop Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet mikroskop

1. Den engelske naturforskaren Robert Hooke studerade på 1670-talet gnistor som han åstadkom med flinta och stål. Han kom till slutsatsen efter att ha studerat resultatet i mikroskop att gnistorna var partiklar av stål som blivit glödgade och smält. Dessa blir tillräckligt heta för att tända eld. (källa)
2. Vid angivning av förstoringsgrad, exempelvis på kikare eller mikroskop, används ibland det större multiplikationskrysset, som då skrivs tätt intill förstoringsmagnituden. (källa)
3. Kunskapen om blodets betydelse för livet är urgammal. Under många århundraden trodde man att sjukdom orsakades av för mycket eller förändrat blod, varför åderlåtning var en vanlig behandlingsmetod. På 1600-talet upptäckte nederländaren Antonie van Leeuwenhoek med sitt mikroskop de röda blodkropparna, och blev därmed startpunkten för den vetenskapliga hematologin. 1700-tals-fysiologen William Hewson beskrev fibrinets betydelse för blodlevringen. Under samma århundrade upptäcktes även de vita blodkropparna, och under 1800-talet trombocyterna (blodplättarna). Under 1800-talet insåg man att benmärgen bildar blodkroppar, och under samma århundrade beskrevs även ett antal blodsjukdomar såsom perniciös anemi och leukemi. 1901 års upptäckt av de viktigaste blodgrupperna (AB0) gjorde blodtransfusioner till en viktig medicinsk metod. (källa)
4. Histologi (histolog) (av grekiskans ἱστός, "väv", "vävnad") är läran om biologisk vävnad, studerad i ljusmikroskop eller elektronmikroskop och genom histokemi. Genom att studera vävnader och om deras utseende avviker från vad som är normalt kan man upptäcka olika sjukdomar. Detta arbete utförs av en patolog, det vill säga en läkare med specialisering inom patologi, eller en specialutbildad biomedicinsk analytiker, en så kallad cytodiagnostiker. (källa)
5. En streckplatta är den tunna glasskiva i ett kikarsikte, kikare, mikroskop eller annat optiskt instrument där markeringar är ingraverade eller ingjutna. Den enklaste formen av streckplatta har bara ett hårkors, men moderna kikarsikten har ofta mer avancerade streckplattor som ger skytten stöd för avståndsbedömning, kulbanekompensation, vindavdrift och framförhållning. (källa)
6. Kalcedon är ett mineral som består av tät, kryptokristallin kiseldioxid av olika färg. Kalcedon har en särspräglad struktur, vilket syns om den betraktas med mikroskop, då den verkar vara trådaktig i strukturen. Mineralen är uppkallad efter staden Chalcedon. (källa)
7. Det är ingen avgörande skillnad i principen för ett objektiv som används i en stillbildskamera, en videokamera, ett teleskop, mikroskop, eller annan utrustning, men detaljutformningen och konstruktionen är olika. Ett objektiv kan vara fast monterat på en kamera, eller det kan vara utbytbart med andra objektiv av olika brännvidder, ljusstyrkor och andra egenskaper. Några av de vanliga typerna av kameralinser inkluderar ultravidvinkelobjektiv, vidvinkelobjektiv, objektiv med en fast brännvidd ("prime lens"), objektiv med manuell eller automatisk fokusering etc. (källa)
8. Hos eukaryoter består varje kromosom av en DNA-tråd som är lindad kring proteiner av olika typer som kallas histoner. Den exakta formen för hur DNA-tråden är lindad och packad varierar under cellens olika faser. Vid mitosen är DNA:t maximalt packat och det är vid denna fas som kromosomerna kan urskiljas i mikroskop – en relativt vanlig laboration i högstadieskolor är att titta på kromosomerna i rottrådarna hos en lök. DNA:t och proteinerna, i dess olika former av kondensation, brukar med gemensamt namn kallas för kromatin. Varje ände på en kromosom avslutas med en telomer, och i mitten sitter en centromer som också förenar de två kromatiderna i kromosomen. Detta ger kromosomen sitt typiska utseende med två korta p-armar och två långa q-armar. I akrocentriska kromosomer sitter centromeren inte i mitten, utan nära ena änden. (källa)
9. Tecknen och symtomen på syfilis varierar beroende på vilket av de fyra stadierna det gäller (primärt, sekundärt, latent och tertiärt). Vid primär syfilis uppstår vanligen en enstaka schanker (ett hårt, smärtfritt, klådfritt hudsår) och i sekundärstadiet får man diffusa utslag, oftast på handflatorna och fotsulorna. Feber, huvudvärk och svullna lymfkörtlar kan också förekomma. Latent syfilis ger få eller inga symtom och tertiär syfilis orsakar gumma, neurologiska eller hjärtrelaterade symtom. Syfilis brukar emellertid kallas "den store imitatören", eftersom den ofta ger atypiska symtom. Diagnos ställs vanligtvis via blodtester, men bakterierna kan också ses i mikroskop. Detektion av bakteriens arvsmassa kan göras i prov från det primära såret. Syfilis kan behandlas effektivt med antibiotika, särskilt med penicillin G, som företrädesvis ges intramuskulärt (intravenöst för neurosyfilis), eller annars med ceftriaxon och hos dem som har svår penicillinallergi med oral doxycyklin eller azithromycin. (källa)