Minnesbild Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet minnesbild

1. Eidetik är studiet av eidetiska fenomen, det vill säga att vissa personer (vanligen barn mellan 6 och 12 år) vid vissa tillfällen kan lagra synintryck i minnet på ett sådant sätt att minnesbilden blir så intensiv att den ger en upplevelse som i hög grad liknar direkt betraktande. Minnet av den kvarvarande bilden varar endast i någon till några minuter och därefter är minnesbilden lika vag eller tydlig som hos vem som helst. Individer som innehar denna förmåga är eidetiker och kan oftast även läsa längre stycken text eller sifferkombinationer och vid ett senare tillfälle komma ihåg dem perfekt eller nästintill perfekt. (källa)
2. I de grekiska och romerska retorskolorna undervisades i minneskonst, och författare, sådana som Cicero och Quintilianus, vitsordar på grund av egen erfarenhet den praktiska nyttan av dess metoder. Den antika mnemoniken var topologisk, det vill säga den sökte underlätta erinringen genom att binda minnesbilderna vid vissa ställen eller föremål i ett rum eller på en talarplats, så att man vid tanken på detta rum eller vid åsynen av de eller de föremålen skulle ha lätt att genom idéassociation i bestämd ordning framkalla de önskade minnena. Under medeltiden, då minneskunskaperna tillmättes så stort värde, omfattades naturligtvis minneskonsten med stort intresse. Man hade då till exempel en versifierad universalgrammatik, minnesverser för logikens regler och så vidare, och av Roger Bacon finns i Oxford en handskrift om minneskonsten. (källa)
3. Forskaren E. Dacqué har en teori om ett "urminne" som går 100 miljoner år längre tillbaka i tiden än människan, vilket skulle göra drakar till en minnesbild av dinosaurier. (källa)
4. Genren skräck innehåller så mycket mer än vad man kanske inser. Med en viss klassificering förväntar vi oss vissa egenskaper från det vi antingen ser eller läser. Det är vissa egenskaper som är utlovade till oss. Beroende på vad det är för del ur skräckgenren som vi kommer i kontakt med så förväntar vi oss något visst från den. Något som våra dagliga liv inte på samma sätt kan ge oss. Den där speciella kicken, den kvarvarande minnesbilden, den där isande känslan nerför ryggraden, det bultande hjärtat och känslan av att man kanske inte är så ensam som man tror. Vissa av dessa saker bär vi med oss längre, vi talar om det med våra bekanta, sprider det vidare. Det är så historier håller sig vid liv. Att berätta historier är ju trots allt en muntlig tradition också, vare sig det är spökhistorier eller folksagor. Skräckgenren spelar på vårädsla för det okända, för det vi inte förstår, för det vi inte kan se. (källa)
5. Mai Zetterlings andra långfilm, Nattlek (1966), skildrar en mans försök att bli kvitt minnesbilderna av sin neurotiska mor. Nattlek var Sveriges officiella bidrag vid biennalen i Venedig 1966. Den väckte stort uppseende orsakat av en teckning av Leonardo da Vinci, föreställandes ett samlag, på filmaffischen, samt naturligtvis på grund av filmens innehåll. Filmens enda offentliga visning ställdes in och endast en visning för kritiker, jury och journalister tilläts. Till följd av ryktesspridning gav detta upphov till ett internationellt pressuppbåd och poliskedja kring biografen där filmen visades. Nattlek fick sedan visas först efter vissa ingrepp av censuren i såväl Italien som Frankrike. (källa)
6. DID beskrivs som en psykologisk försvarsmekanism där personen i fråga använder dissociation för att kunna hantera ett allvarligt trauma, och på så sätt utvecklar en eller flera olika personligheter (delidentiteter) för att hantera upplevelserna. Dissociativ identitetsstörning, DID, utvecklas i barndomen, då gränsen mellan verklighet och fantasi fortfarande är vag. Det utsatta barnet skapar en parallell verklighet / identitet som hanterar det trauma barnet utsätts för. Delidentiteten bevarar sedan upplevelsen eller de känslor som följer med den i en separat del av den gemensamma personligheten. Ett barn som utsätts för långvariga övergrepp, oftast av någon nära anhörig som barnet är beroende av, är i riskzonen för att utveckla en posttraumatisk dissociativ identitetsstörning. Detta försvar mot det outhärdliga kan ses som en kreativ lösning av en till synes omöjlig situation. När barnet sedermera växer upp skapar emellertid denna uppdelning av jaget hinder i vardagen. Andra posttraumatiska reaktioner tenderar också att vara en del av problematiken. Återkommande minnesbilder och sensationer, mardrömmar, en upplevelse av distansering från omgivningen, ångest och relationsproblem. (Källa?). (källa)
7. Livligt omstridd är frågan om gränserna för skaldekonstens uttrycksförmåga i jämförelse med övriga konsters eller, med andra ord, om den språkliga stilens räckvidd. Varje konst kan sägas ha till uppgift att åskådligt framställa estetiska värden, det vill säga hos konstuppfattaren framkalla bilder och stämningar. Språkets konst kan endast indirekt uppfylla kravet på åskådlighet i bilder, medan däremot målarkonsten med flera kan ge direkta sådana. Det är endast medelbart, genom de associationer med minnesbilder och andra föreställningar, som orden kan åstadkomma plastiska, skulpturala eller måleriska fantasiskapelser hos läsare och åhörare av dikter. På samma indirekta sätt framkallar de språkliga uttrycksmedlen andra slag av sinnesintryck. (källa)
8. Svårighet att skapa nya minnesbilder. (källa)
9. Blommor, blad, djur, fåglar och till och med molnen på himlen gav uppslag till mönster och motiv. Men folkkonstens skapare strävade inte efter att avbilda något naturtroget utan inspirerades av mönsterböcker, egna minnesbilder och naturen runtomkring. Sedan förvandlade de sina tankar till sirliga ornament i måleri, smide och textil. En tränad blick kunde se hur ett träd med knotiga grenar, förvridna rötter och stam blev till en skål, stol eller pall. Rötter flätades till korgar, näver blev burkar, halm och vass vävdes till mattor. (källa)
10. Dikten ger oss en rad disparata minnesbilder där Oden själv blickar tillbaka på vad som skett. I den strof som följer (107) känner han behov av att ursäkta sitt svek mot Gunnlöd. Trots allt hade ju sveket haft ett högre syfte: Odröre har nu "kommit upp" till gudars och människors värld. Därefter tänker han på Gunnlöd. (källa)