Missionsskola Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet missionsskola

1. Håkansson arbetade i skrädderiyrket och som jordbruksarbetare någon tid innan inträdet i missionsskolan. Han gick på Missionsskolan i Kristinehamn 1880–1882, samt 1883–1884, därefter Karlskoga praktiska skola läsåret 1885–1886. Språkstudier vid missionsinstitutet Harley House, London, vårterminen 1887. Håkansson avskiljdes till missionär för Svenska Missionsförbundet i Andreaskyrkan den 20 juni 1884. 1887 anlände han till Kongo (dåvarande Kongofristaten) tillsammans med Henning Skarp , men återvände till Sverige 1889 på grund av sjukdom. I Kongo arbetade han bland annat vid Missionsförbundets tryckeri som sättare. Håkansson blev senare lärare på Missionsförbundets missionsskola där han undervisade i engelska, kikongo, svensk historia, religionshistoria och botanik. 1931 återvände Håkansson till Kongo, då som pensionär, i samband med Kongomissionens 50-årsjubileum. Håkanson var enligt egen uppgift omkring sekelskiftet flitig medarbetare i värmländska Ansgarii-Posten, vars ledaravdelning han under ett par års tid redigerade. (källa)
2. Keijer inledde sin karriär som sekreterare på SMU Svenska missonsförbundets ungdom åren 1924-1938. Augustinus Keijer var lärare vid Missionsskolan, Lidingö 1938-1947, chef för Svenska Missionsförbundets bokförlag 1947-1952 och Gummessons bokförlag 1949-1952. Han var redaktör för tidningarna Hem, Hem, Livsfrågor, Påsk, Sol, Vinterny. Han var därefter chefredaktör för Svensk Veckotidning 1952-1957 innan han återgick till Gummessons bokförlag 1957-1965. Han var sedan 1934 sekreterare för samarbete mellan de evangeliska friförsamlingarna i Europa, och Keijer hade under sin tid stor betydelse för organisationen IFFEC. IFFEC International Federation of Free Evangelical Churches bildades 1948 och Keijer var dess förste ordförande. (källa)
3. Svensson betraktade bibeln i alla avseenden som Guds ord, och riktade skarp kritik mot dem med avvikande åsikter. Detta drabbade i synnerhet Adolf Kolmodin, en person som i många år verkat som lärare och föreståndare för EFS missionsskola Johannelund och som dessutom var extra ordinarie professor i exegetik vid Uppsala universitet. Kolmodin menade att man inte "får sätta likhetstecken mellan allt i gamla testamentet och Guds ord" och visade till att Jesus utövade en vittgående kritik av den mosaiska lagstiftningen. Nyare forskning har visat att skiljaktig syn på Svenska kyrkan och en motvilja mot centralstyre också bidrog till konflikten. Svensson och hans anhängare organiserade sig våren 1910 som "Evangeliska fosterlandsstiftelsens bibeltrogna vänner" (EFSBV), anklagade EFS styrelse för att ha lämnat "den gamla bibelsynen" och startade även egen insamlings- och predikoverksamhet, något som inte accepterades av majoriteten av EFS årskonferensrepresentanter. Vid årskonferensen 1911 beslöts i stället att för kommande konferenser skulle de som veterligt tillhörde EFSBV inte ha rösträtt. Medlemmarna av EFSBV uppfattade detta som en uteslutning och bildade 17 juni 1911 det från EFS fristående "Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner" (BV). (källa)
4. Sven Fredén var son till lantbrukaren Johannes Bengtsson. Fadern ordförande i Tånnö missionsförening och samtidigt kyrkvärd. Komministern i Tånnö församling erbjöd fadern att hjälpa Sven Fredén till studier vid Fjellstedtska skolan och denne tackade ja med Sven avböjde på grund av sina radikalare frikyrkliga åsikter och en önskan att bli missionär. 1888-1892 studerade han vid Svenska missionsförbundets missionsskola och verkade därefter som missionär i provinsen Hubei 1893-1900, 1903-1911 och 1920-1927. Wuchang missionsstation i Wuchang, missionsförbundets första kinesiska station, blev hans stationeringsort. Han var en av de drivande bakom tillkomsten av Kingchow (idag Jingzhou) evangelist- och lärarseminarium och blev 1909 skolans rektor. Som sådan författade han även läroböcker på kinesiska. Under sin tid i Sverige 1911-1920 arbetade han för att missionsförsamlingarna i Kina skulle bli självständiga och vid sin återkomst till Kina utarbetade han tillsammans med Richard S Björkdahl och två kineser en konstitution för "Kinesiska missionsförbundet". Den trädde i kraft 1924 och lades till grund för en ny konstitution som antogs efter orosåren 1925-1927. I Sverige gjorde sig Fredén känd genom artiklar i tidningar och tidskrifter, i årsboken Ansgarius och med samlingsverket Tjugofem år i Kina. Han företog även en mängd predikoresor i Sverige. (källa)
5. År 1932 köptes gården av Adventistsamfundet som flyttade sin missionsskola från Bergslagen hit. På somrarna inhyste huvudbyggnaden ett badsanatorium. Efter hand uppfördes nya byggnader för skolans verksamheter. Idag finns här Ekebyholmskolan, en friskola med kristen bakgrund. Slottet och flyglarna används som matsal och internat, medan undervisningen från förskoleklass till gymnasium och bibellinje sker i "gamla skolan" med aulan från 1949, i "nya skolan" från 1969, i idrottshallen från 1987 och i det nygamla biblioteket som uppfördes 1802. (källa)