Mjölkko Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet mjölkko

1. Nötkreatur delas in i mjölkraser och köttraser. Idag svarar de speciella köttraserna för cirka 35% av den totala nötköttsproduktionen. Mjölkkorna står för 25% och resten kommer från ungnöt av mjölkras. Köttet från mjölkkorna används till stor del till köttfärs, endast 25% av köttet går till biff och andra hela styckningsdelar. (källa)
2. Mastit är den vanligaste och mest kostsamma sjukdomen bland Sveriges mjölkkor. Sjukdomen är också den vanligaste anledningen till att mjölkkor behandlas med antibiotika. Olika former av mastit kan även drabba dikor, men hur vanlig sjukdomen är bland dessa djur är inte väl känt. (källa)
3. Skyr hade en central roll i mathållningen i det tidiga Island efter att den första nybyggartiden var över och kreaturshållningen etablerats. Mjölkkorna gav bara mjölk på sommarhalvåret eftersom höskörden var liten och kreaturen bara fick ett minimum för att överleva vinterhalvåret. Det innebar att alla mjölkkor sinade och inte gav mjölk under vintern. Den medeltida skyren tålde att sparas i flera månader, trots bristen på modern kylförvaring. Skyr var därför en av de viktigaste födoämnena under vinterhalvåret under den tidiga historiska tiden. Den producerades på fäbodliknande sommarbeten under sommaren och transporterades på hösten hem till huvudgården i skinnsäckar. I huvudbostaden lagrades skyren för vintern sedan i träkar, delvis nedgrävda i marken, tillsammans med vasslan. Skyr åts ofta blandad med vassla. (källa)
4. Lösdrift är ett inhysningssystem för nötkreatur som innebär att djuren inte hålls uppbundna utan kan röra sig fritt inom en viss yta. Mjölkkor i lösdrifter mjölkas antingen i en mjölkgrop eller av en mjölkningsrobot. När de inte mjölkas kan korna vila sig i liggbås eller röra sig fritt på skrapade gångar. (källa)
5. Jordbruk i Sverige eller lantbruk är en näringsform av jordbruk som innefattar djurskötsel, odling av grödor med mera. Jordbruket i Sverige har genomgått ett skifte de senaste 50 åren, där antalet jordbruksföretag har halverats från 1970 till 2016, men där mängden jordbruksareal som varje företag brukar har fördubblats. Även produktiviteten hos mjölkkor och avkastningen av säd har ökat markant sedan 1970. År 2016 fanns cirka 63 000 jordbruksföretag i Sverige, och jordbruksnäringen stod för cirka 1,2 % av den totala sysselsättningen i landet. Cirka 8 % av den totala landarealen används som åkermark eller betesmark. År 2020 var den totala jordbruksmarksarealen i Sverige 3 013 000 hektar. Av denna areal var 85 procent, 2 549 500 hektar, åkermark, och 15 procent, 463 500 hektar, betesmark. Jämfört med 2010 hade åkermarken till 2020 minskat med 83 900 hektar (cirka 3 procent) och betesmarken ökat med 11 600 hektar (cirka 3 procent). År 2020 fanns 58 791 jordbruksföretag I Sverige, en minskning med 17 procent (12 300 företag) jämfört med 2010. (källa)
6. Celltal är ett begrepp som används inom mjölkproduktion och som står för antal celler per milliliter mjölk. Dessa celler är i huvudsak olika vita blodkroppar vilka kan användas som en indikator för mjölkkons hälsotillstånd i juvret. Den övre gränsen för ett friskt juver anses gå vid ungefär 400 000 celler medan kor med akut mastit kan ha över hundra miljoner celler. Gränsen för när mjölken visuellt ser dålig ut, blir "flockig", går vid några enstaka miljoner celler per milliliter. (källa)
7. Ostskatt var en av de skatter, som i Härjedalen motsvarade grundskatterna i andra landskap i Sverige. Fastän ostskatten, sedan den förvandlats till penningar, inräknades i mantalsräntan, hade den dock karaktären av tionde genom delningen i tre lika delar mellan kronan, kyrkan och sockenprästen. Den kallades också av gammalt tionde- eller skatteost. Av ålder hade den erlagts i ost, och som regel gällde, att den skulle i värde motsvara en dags mjölkning av alla bondens mjölkande boskap årligen om sommaren, då den mjölkar bäst. Osten tillverkades under tiden från vårfrudagen till midsommar, då kronofogden kom för att mottaga och väga den sockenvis samt fördela den så, som ovan är nämnt. Sedan vid tiondesättning i Överhogdals socken under 1820-talet en bestämd skattegrund vunnits, näml. en mjölkko för varje "trög" med en avkastning av 1½ kanna mjölk, motsvarande ½ skålpund ost, varav kronans andel 1/6 skålpund, kom vid efter hand skeende skatteregleringar ostskatten att beräknas i penningar och inlagd i mantalsräntan. (källa)
8. Låglandsboskapen har sitt ursprung i de nederländska kustområdet upp till Jylland. Efter att översvämningar och boskapspest decimerat den nederländska kreatursstammen importerades djur av samma typ, men även korthornsboskap. Den första stamboken infördes 1874, och därefter kom flera boskapsraser, främst mjölkkoraser men även köttkoraser att uppstå med ursprung i de nederländska boskapsbeståndet. (källa)
9. Jordbruksverksamheten minskat drastiskt undre de senaste decennierna. Sista mjölkkorna lämnade byn under 1990-talet. Trots detta är idag samtlig åkermark brukad. (källa)
10. I modernt jordbruk befruktas de flesta mjölkkor genom insemination. Även embryoöverföring förekommer. Det förs noggrann bok över härstamningen för att behålla rasens egenskaper och undvika inavel. (källa)