Mjölkkörtel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet mjölkkörtel

1. Däggdjur kännetecknas av förekomsten av mjölkkörtlar. hårsäckar, svettkörtlar, tre specifika hörselben i mellanörat. (källa)
2. De imago flugorna börjar söka värddjur efter kläckningen i augusti-oktober. Flugan landar på sitt värddjur och bryter av sina vingarna för att leva resten av sitt liv på värddjuret där den kryper in i pälsen och suger blod. Både hanar och honor livnär sig på blod men endast honorna bryter av sina vingar. Blodet används utöver näring till flugan också för att föda upp larverna. Honorna producerar en larv åt gången och behåller larven i kroppen under dess utveckling ända tills den är redo för förpuppning. Larven livnär sig på utsöndringar från en "mjölkkörtel" i sin mors livmoder. När honan föder larven är den förpuppningsfärdig och förpuppar sig genast på marken. Den är vit när den kommer ut men mörkar fort. De återfinns ofta i hjortdjurens legor. Honan kan producera larver så länge som tio månader om klimatet tillåter. Den släpper sina larver till marken och dessa blir puppor som sedan kläcks och blir flugor nästa höst. Den kan lätt ta miste på sina värddjur och andra stora däggdjur även människor vilket orsakar obehag. Oftast upptäcker den sitt misstag och kryper mest omkring innan den flyger vidare. Ibland upptäcker inte flugan misstaget och släpper sina vingar även på människor och försöker ibland livnära sig på vårt blod. Betten kan vara riktigt obehagliga och ge upphov till klåda och svullnad. Flugorna tros inte bära med sig några farliga virussjukdomar men kan vara bärare av bakterien Bartonella schoenbuchensis, som kan ge upphov till hudinfektioner, även hos människor. Flugorna kan dock inte använda människoblod för sin utveckling utan dör efter ett tag om de brutit av vingarna hos en människa. (källa)
3. I spenarna är mjölkkörtlarnas utgångar förenade med varandra. Antalet spenar motsvarar ungefär kullens storlek. Spenar saknar hår och liknar ofta en vårta i utseende. Hos idisslare är spenarna däremot släta och ungefär lika långa som ett finger. (källa)
4. Mjölkkörtlarnas lagringsförmåga räcker då inte till och körtlarna tänjs ut, vilket också hämmar mjölkproduktionen. Man kan känna en eller flera hårda klumpar i bröstet, som ibland blir lite rödflammigt och ömt. Det kan vara fråga om en enstaka tilltäppt mjölkgång eller flera, så att hela bröstet känns hårt. (källa)
5. De fysiska förändringar som tilltar i puberteten är utvecklingen av den kvinnliga kroppsformen, med utvecklade bröst, kvinnlig pubesbehåring samt en stabilisering av rösten i ett ljust tonregister. Kvinnors kroppsform är dels en fråga om inre struktur med ett gracilt skelett och gracila muskler med små fästen för senor och ledband. Bäckenringens ben är mjukt formade och dess utgångsring är så rundad att ett barnhuvud kan passera. Över stussen och bröstkörtlarna har kvinnor mer eller mindre kraftigt utvecklade fettkuddar. Mjölkkörtlarna, som tillväxer under graviditeten ligger inbäddade under dessa och storleken på kvinnans bröst har ingen betydelse för hennes förmåga att amma när hon fött barnet. Medellängden för kvinnor varierar i världen. I Sverige var längden under 1990-talet runt 165 cm. (källa)
6. Kloakdjur (Monotremata) är en ordning i klassen däggdjur som dessutom utgör den enda återstående resten av underklassen Protheria, som i sin tur är den enda underklassen som lägger ägg istället för att föda levande ungar. De kännetecknas av att deras urogenitala system och anus mynnar ut i en gemensam öppning (kloaken), att honan lägger ägg, att mjölkkörtlarna saknar spenar och i stället utmynnar i porer, samt att djuren har halsrevben. (källa)
7. Bröstkörtlarna, eller mjölkkörtlarna (Glandula mammae), är cirka 20 lober, särskilda körtlar, som återfinns hos däggdjur och vilka efter förlossning tillverkar bröstmjölk som näring till spädbarn. Evolutionärt sett är bröstkörtlarna troligen utvecklade ur svettkörtlar. Runt och över bröstkörtlarna, under huden, finns fettvävnad och bindväv. Bröstkörtlarna sitter framförallt på den nedre halvan av brösten. De har körtelgångar ut till bröstvårtan, som omges av vårtgårdar. Vid amning utsöndras bröstmjölken ur bröstvårtan. Vårtgården har en egen sorts talgkörtlar, Montgomerys körtlar, vilkas talg är antiseptiskt och skyddar vårtgårdarna och bröstvårtorna från uttorkning. (källa)
8. Män producerar inte mjölk under normala omständigheter. Genom hormonbehandling kan mäns mjölkkörtlar stimuleras till att producera bröstmjölk men några studier kring manlig amning har inte gjorts. (källa)
9. Glossina spp. är vivipara arter, så kallade levandefödare. Honan producerar ett ägg i taget som kläcks inuti henne. Larven får näring från honans mjölkkörtlar, tillsammans med bakterier (symbionter) från moderns tarmflora. Efter födseln gräver larven sedan ner sig i marken, där den förpuppas. En månad senare har den mognat till en fullt utvecklad fluga. Tsetseflugor lever ca 5–6 veckor och producerar under den tiden 2–3 avkommor. Tsetseflugan dras till svarta och blå färger och attraheras även av fordon som är i rörelse. De påverkas i liten grad av myggmedel och kan bita genom tunnare klädesplagg. (källa)
10. De högre däggdjuren uppvisar med några få undantag alla kännetecken som är typiska för däggdjur, alltså en kroppsbeklädnad av hår eller liknande, tre hörselben, mjölkkörtlar, ett mellangärde och andra särdrag som beskrivs under däggdjurens kännetecken. Den största skillnaden till andra däggdjur är konstruktionen av könsdelarna och fortplantningssättet. På grund av anpassningen till olika levnadssätt och habitat finns det därutöver inga andra unika egenskaper som skiljer dem från pungdjuren och kloakdjuren. (källa)