Mobiliseringsofficer Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder mobiliseringsofficer, varianter, uttal och böjningar av mobiliseringsofficer

Mobiliseringsofficer synonym, annat ord för mobiliseringsofficer, vad betyder mobiliseringsofficer, förklaring, uttal och böjningar av mobiliseringsofficer.

Vad betyder och hur uttalas mobiliseringsofficer

Mobiliseringsofficer uttalas mob|il|is|er|ings|of|fic|er och är ett substantiv.

Ordformer av mobiliseringsofficer

Singular

mobiliseringsofficer
obestämd grundform
mobiliseringsofficers
obestämd genitiv
mobiliseringsofficeren
bestämd grundform
mobiliseringsofficerens
bestämd genitiv

Plural

mobiliseringsofficerare
obestämd grundform
mobiliseringsofficerares
obestämd genitiv
mobiliseringsofficerarna
bestämd grundform
mobiliseringsofficerarnas
bestämd genitiv

Mobiliseringsofficer är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet mobiliseringsofficer

  1. Lars Axelson var son till representanten Gunnar Axelson och Willy Nilsson. Efter genomgånget högre realläroverk studerade han vid Staatliche Techn. für Textilindustrie i Tyskland där han tog examen som textilingenjör 1940. Han hade också en militär utbildning i Skövde efter vilken han blev reservofficer vid pansartrupperna 1944 och kapten i reserven 1959. Han kom till MAB och MYA i Malmö 1944, blev vävmästare vid Stockholms Bomullsspinneri- och Väfveri AB 1945, personalintendent vid MAB och MYA i Malmö 1950, produktionsingenjör vid Kilsunds AB i Borås 1954, inköpschef 1958 samt driftsingenjör där 1963. 1966 blev han mobiliseringsofficer vid Fo-staben 47/48 i Uppsala, där han verkade i sju år. (källa)
  2. Mesterton befordrades av socialdemokratiska regeringar till major och därefter till överstelöjtnant. Hans slutbefattning var mobiliseringsofficer vid Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn. (källa)
  3. Han var gift med Esse Ahlgren. Runeberg blev underlöjtnant vid Norra skånska infanteriregementet 1912 och major 1941. Han var chef för den Svenska brigaden i Finland 1918. Han tjänstgjorde som mobiliseringsofficer vid Skånska flygflottiljen 1940–1948. Vid sidan av sitt arbete var han verksam som konstnär och tillhörde konstnärskolonin på Ven. Hans konst består av landskapsmålningar i olja samt träsnitt. (källa)
  4. Nyman avlade mogenhetsexamen i Göteborg 1902 och officersexamen 1904. Han blev underlöjtnant vid Bohusläns regemente 1905, löjtnant där 1910 och kapten 1919. Nyman tjänstgjorde vid Göta artilleriregemente 1905–1906, var repetitör vid Infanteriskjutskolan 1911, regementsadjutant 1911–1915, lärare vid kompanichefskurser för reservofficerare 1916–1917 och kompanichef 1918–1931. Han befordrades till major i armén 1932 och till överstelöjtnant i armén 1946. Nyman var chefsinstruktör vid Göteborgs landstormsförbund 1926–1934, befälhavare för Göteborgs norra rullföringsområde 1934–1941, biträdande mobiliseringsofficer vid Bohusläns regemente 1942 och expedtionsofficer vid Andra flygeskadern från 1943. Han blev riddare av Svärdsorden 1925. Nyman vilar på Östra kyrkogården i Göteborg. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.