Modejournal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet modejournal

1. Från 1958 till 1985 var Schrewelius anställd vid Sveriges Radio och sedermera Sveriges Television. Hon gick en nordisk journalistkurs i Århus och sedan en TV-utbildning vid ITV i London 1964. 1960 började Ingrid Schrewelius på Aktuellt och var då nyhetsprogrammets första kvinnliga reporter. Tre år senare fick hon uppdraget att bevaka mode i Paris och därmed startade Lilla journalen, som under flera decennier var ett uppskattat program med en blandning av stort och smått, mode, mat och skvaller. Inslag som inte fick plats i Aktuellt blev stommen i det nya programmet, som liknade en SF-journal för TV. Aktuellt-redaktionen abonnerade nämligen på dagligen per flyg levererade filmer med nyheter från Frankrike, England, USA och Fjärran östern. Men det är framförallt genom sina modereportage hon blivit känd trots att hon från början var obekant med området. Genom hennes bevakningar av haute couture-visningarna i Paris blev TV-publiken bekant med Yves Saint-Laurent och Pierre Cardin. Under åren 1969–1978 sändes Lilla journalen inte lika regelbundet efter kritik från tidens vänstervindar. Licenspengar skulle då inte användas till moderesor till Paris. Programmet sändes emellertid fortsatt då och då. När Gunnar Arvidsson på Sveriges Television 1973 startade Sveriges magasin, kom Ingrid Schrewelius att även ingå i dess redaktion. År 1985, när hon gick i pension och flyttade till Lund, fick hon kontrakt med Sveriges Television om att göra programmet Modejournalen fram till 1995. Hon medverkade även i Sköna söndag. Efter det att hon hade lämnat TV helt föreläste hon om mode och skrev artiklar för Kulturens värld. (källa)
2. Elisabet Wisén-Jobs fick sin grundläggande utbildning vid dåvarande Tekniska skolan där Sofia Gisberg var föreståndare och undervisade i bland annat konstsömnad. Det är okänt om Elisabet Wisén-Jobs avslutade sin utbildning, men det konstnärliga skapandet blev ett viktigt inslag i hennes fortsatta liv. Var hon än bodde målade och dekorerade hon väggar och tak med bilder, blommor och bårder. När hemmet var prytt arbetade hon åt andra på beställning. Hon målade tavlor, hon färglade kartor åt Bergslaget, tecknade åt modejournaler och målade en "allmogemålning", en variant av 1800-talets bonadsmålningar, till Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906. (källa)
3. Grunden i hennes filosofi är nietzscheansk. Bland annat förnekar hon kristendomen, men bejakar en materiell värld där kvinnan utgör skapelsens krona. Druskowitz skriver ner både Schopenhauer och Nietzsche, främst på grund av deras kvinnoförakt. Allt ont på jorden är skapat av män: "Den enda sanna och riktiga belysningen av världen kulminerar i en förintande kritik av mannen.", "Mannen är det stökigaste och mest grälsjuka subjektet i hela naturen", mannen är "det giftigaste och farligaste experimentet i hela världsalltet" och "Man behöver bara betänka att männen har gett upphov till dagstidningar, olika slags murvel- och sladderorgan, modejournaler och simpla dussinromaner och man kommer att förstå mig." Mannen beskrivs som ett missfoster, en narr eller ett odjur. Han har ett löjligt kön, motbjudande ansiktsbehåring och utstöter "anstötliga gurgelljud". Slutsatsen är att samhället måste omorganiseras. "Feminismen måste etablera sig med eld och glans. Det är den moderna tidens heligaste ideal." och hon förordar att församlingar och representationer skall uppvisa "skälig andel kvinnor". (källa)
4. Han hette egentligen Sulpice Guillaume Chevalier, men antog som konstnär namnet Gavarni efter en by i Pyrenéerna, varifrån han daterade sina tidigaste teckningar. Han var först mekaniker, började 1835 att teckna för modejournaler, fick ledningen av tidskriften "Les gens du monde" och blev sedermera medarbetare i tidningen "Le Charivari". I den förstnämnda började han en serie teckningar (återgivna i litografi): Les lorettes, Les actrices, Les artistes, Les éludiants de Paris, Les bals masqués, Les souvenirs du carnaval, La vie des jeunes hommes med flera som var skildringar ur Paris' bohemliv, framställda i träffande drag och med äkta moderna figurer. Mörkare sidor framställs i Invalides du sentiment och Lorettes vieillis, vilka räknas till hans bästa verk. Därjämte framdrager tecknaren även de förvända sidorna inom det ordnade samhällslivet, som i Masqués et visages och Les fourberies des femmes. (källa)
5. Stora litteraturgrupper i samlingarna är etnologi, dräkthistoria, bland annat en stor samling modejournaler, konsthantverk, kulturhistoria, mat och dryck, memoarer, svensk topografi och arkitektur. (källa)