Moderatledare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet moderatledare

1. Alliansen började i valrörelsen 2006 att använda begreppet utanförskap specifikt om personer som står utanför arbetsmarknaden, och är "beroende" av ersättningssystem. De båda grupperna långstidsarbetslösa och långtidssjukskrivna beskrevs som kommunicerande kärl som människor ofta förflyttade sig emellan vid ändrad politik. Politiken skulle nu ha en arbetslinje med syfte att minska de båda gruppernas totala storlek, vilken man kallade för utanförskap. I valrörelsen 2006 angav moderatledaren Fredrik Reinfeldt siffran 1,5 miljoner på det "totala utanförskapet" och definierade det som "De som inte jobbar alls eller så mycket som de skulle vilja". Finansminister Anders Borg satte 2007 en annan siffra på utanförskapet, och angav den till 1 063 220 personer, eller 19,1 % av befolkningen i arbetsför ålder i Sverige 2006. Denna siffra är egentligen ett mått som SCB brukar kalla andel "helårsekvivalenter i åldrarna 20–64 som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag", det vill säga hur stor del av befolkningen som försörjer sig på sjuk- och aktivitetsersättning (störst), a-kassa, sjukpenning, arbetsmarknadsåtgärder, samt ekonomiskt bistånd (minst). Se tabellen nedan. Det Reinfeldt kallade det "totala utanförskapet" baseras på SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Den siffran innefattar dessutom personer som är undersysselsatta (som har jobb men vill jobba mer) och latent arbetssökande (som önskar arbeta men inte har sökt jobb). Eftersom AKU:s siffra inte omräknar till helårsekvivalenter anger den högre siffror på antal arbetslösa, antal i arbetsmarknadsåtgärder och antal i sjuk- och aktivitetsersättning. (källa)
2. År 1976 myntade moderatledaren Gösta Bohman för allt detta begreppet "lidbommeri". Ordet kom att användas flitigt av Lidboms politiska motståndare. Lidbom själv avfärdade kritiken och påpekade att när de borgerliga partierna hade regeringsmakten 1976–1982 upphävdes ingen av "lidbommeriets" lagar. Han såg sig också som en samförståndspolitiker som sökte överenskommelser med andra partier. (källa)
3. Hans ämbetstid som utrikesminister blev händelserik. I mars 1972 besökte han Polen och varnade där vid en presskonferens för att ett haveri för Västtysklands östfördrag skulle få allvarliga konsekvenser för de europeiska förbindelserna. I mars 1972 gav han vid riksdagens utrikesdebatt sitt stöd till den västtyske förbundskanslern Willy Brandts avspänningspolitik mellan öst och väst och uttryckte sin oro över de ökande bombningarna i Vietnam. Han sade också att ett svenskt medlemskap i EEC var uteslutet på grund av den svenska neutraliteten vilket kritiserades av moderatledaren Gösta Bohman. I april samma år slog han i riksdagen fast ett tidigare regeringsuttalande där man kritiserade de amerikanska bombningarna av Nordvietnam. Han stöddes av samtliga talare i riksdagen utom ungmoderaterna Anders Wijkman och Anders Björck. (källa)
4. Bohman är dotter till förre moderatledaren Gösta Bohman och riksdagsbibliotekarien Gunnel Bohman, född Mossberg, samt syster till företagsledaren Kajsa Lindståhl. (källa)
5. Regeringsförhandlingarna blev hårda. Moderatledaren med hjälp av Folkpartiledaren Ahlmark lyckades få Fälldin att gå med på en laddning av Barsebäck II, en eftergift som fick Palme att tala om svek. Bohman utsågs först till finansminister, men blev snart ekonomiminister efter uppdelandet av finansdepartementet i ett ekonomidepartement och ett budgetdepartement. (källa)