Modersmålslärare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet modersmålslärare

1. Första gången var hon gift 1961–1966 med majoren och modersmålsläraren Lars Danius (1907–1996), de bodde i Täby, fick två döttrar och separerade efter fyra år. (källa)
2. Att upprätthålla kongruensböjningen av verb (personkongruens) var en annan svårighet för lärarna. Man skrev "jag är/var/gick" i singular, men "vi äro/voro/gingo" i plural, trots att det vardagliga talspråket i stora delar av Sverige länge hade använt enbart singularformer, även kallade enhetsformer. I kongruensfrågan stod striden mellan kongruensskrivare (konservativa) och enhetsskrivare (modernister). Men ännu viktigare ansågs konsekvensen vara: Om man använde enhetsformer, skulle man enbart använda enhetsformer och inte blanda. Detta framhöll redan Nils Linder i Regler och råd (1886), som dock avser talspråket. I boken om Nils Holgersson (1906) har Selma Lagerlöf, på inrådan av Adolf Noreen, använt kongruensformer i den berättande texten, men enhetsformer i dialogerna. När Ture Nerman på 1910-talet började använda enhetsformer i skrift, utdömdes detta som alltför radikalt, en sorts "bolsjeviksvenska". Det var först på 1940-talet som frågan om reform togs på allvar. Modersmålslärarnas förening lämnade i juli 1943 förslag till Skolöverstyrelsen att enhetsformer skulle godkännas i uppsatser, men att eleven måste skriva konsekvent. Från 1944 infördes denna valfrihet i gymnasiernas avgångsuppsatser, 1947 nådde enhetsformerna majoritet, från 1952 började Skolöverstyrelsen att formulera examensuppgifterna med enhetsformer och 1955 skrev ingen längre med kongruensformer. Tidningarnas Telegrambyrå gick 1945 över till enhetsformer, några dagstidningar redan 1943. (källa)
3. Hyldgaard-Jensen höll kurser och föredrag vid Sveriges radio 1941–1944, vid Föreningen Norden 1940–1950, Modersmålslärarnas förening, Kontoristföreningen, ABF och FCO. Han var sekreterare vid Kommittén för hjälp till intellektuella flyktingar 1943–1945. Hyldgaard-Jensen var medlem av Filologiska samfundet, Föreningen för litteratur- och konsthistoria och Verein für niederdeutsche Sprachforschung i Hamburg. (källa)