Modus Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet modus

1. Imperativ (uppmaningsform) är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning. Detta modus finns i svenskan endast i ett tempus, presens, men i vissa språk, till exempel latin, finns även en futurum imperativ, uppmaning om något som kommer längre fram. (källa)
2. Indikativ är ett modus som i huvudsak används för att uttrycka faktisk information. Det är det överlägset mest använda moduset i svenskan, och kan sägas vara grundmodus. Övriga svenska modus är imperativ och den sällsynta konjunktiven. Ser man modus som en verbfrasegenskap i stället för en verbegenskap (som ofta görs med tempus) kan man också tala om fler, sammansatta modus i språket. (källa)
3. Konjunktiv är ett grammatiskt modus. Konjunktivens ursprungliga huvudfunktion är som predikat i vissa bisatser som har med hypotetiska och möjliga förhållanden att göra. I de germanska och romanska språken har dock konjunktiven även övertagit funktioner från det försvunna moduset optativ, vilket man kan använda även i huvudsatser och som uttrycker talarens önskan, indirekta uppmaning eller syn på vad som vore lämpligast. (källa)
4. Slutsatsen ovan fås medelst slutledningsregeln modus tollendo tollens. (källa)
5. Kontraposition är nära förbunden med den logiska slutledningsregeln, Modus tollendo tollens. (källa)
6. En massmördare är en person som avsiktligt dödat flera personer i ett så kallat massmord. Den amerikanska federala polismyndigheten Federal Bureau of Investigation skiljer på massmördare och seriemördare av utredningstekniska skäl. Till exempel på mördarnas olika motiv och modus operandi. De menar att i allmänhet ska morden begås på fyra personer men framförallt ska morden ska ha skett inom samma tidsrymd och händelseförlopp för att definieras som massmord. (källa)
7. Modus (musik) – ett tonsläkte. (källa)
8. Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet. Olika modusformer av verb kan i vissa språk användas för att uttrycka att handlingen är verklig eller overklig, faktisk eller påstådd, önskad, uppmanad eller påbjuden, absolut eller villkorlig. Liknande modalitet kan ibland i stället uttryckas med hjälp av modala hjälpverb, detta har de senaste århundradena blivit vanligt i germanska språk, däribland svenskan. Sådana omskrivningar kallas ibland för sammansatta modi, men i den här artikeln kommer i huvudsak bara enkla modusböjningsformer att behandlas, och bara finita verbformer. (källa)