Molekyl Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet molekyl

1. Även vätskor visar upp adhesion vid fasta kroppar, vilket kan observeras genom att om en fast kropp doppas ner i en vätska och sedan lyfts upp, hänger droppar av vätskan ofta med upp. När en gas utvecklas ur vätska i ett glaskärl kan man ofta observera hur gasblåsorna vid kärlets väggar håller sig kvar längst, vilket visar att även gaser visar adhesion vid fasta kroppar. Vätskors egenskap, att väta vissa fasta kroppar kommer sig av att adhesionen mellan vätskan och den fasta kroppen är större än kohesionen mellan vätskans egna partiklar. Vatten breder ut sig över en ren glasskiva eller väter densamma, medan uthällt kvicksilver samlar sig i droppar eftersom adhesionskraften mellan kvicksilvret och glaset är mindre än kohesionskraften mellan kvicksilvermolekylerna. Adhesionen spelar en viktig roll vid kapillära fenomen. (källa)
2. Gas är ett av de fyra huvudsakliga aggregationstillstånd materia kan befinna sig i. I en gas rör sig var och en av de ingående molekylerna (och i vissa fall atomer) helt oberoende av de övriga. Ett ämne går vanligtvis från fast till flytande till gas och sedan vidare till plasma när temperaturen ökar. I vissa fall kan dock ett ämne gå direkt från fast till gasfas. (källa)
3. genen är ett slags recept på ett visst protein. Människan har ca 22 000 gener. En gen består av en viss sekvens nukleotider som genom den genetiska koden beskriver en sekvens av aminosyror, vilka i sin tur bygger upp ett protein. Informationen i DNA-molekylen översätts, transkriberas, till olika former av RNA som styr tillverkningen, syntesen, av proteinet i cellens ribosomer. Ibland räknas även vissa DNA-sträckor som har regulatoriska funktioner, det vill säga bestämmer när det ska tillverkas protein och hur mycket, till genen. (källa)
4. Genetiken tillhandahåller viktiga verktyg som används i den moderna forskningen för att undersöka funktionen hos specifika gener, till exempel genom kartläggning av genetisk interaktion. I organismerna är den genetiska informationen vanligtvis lagrad i den kemiska strukturen hos specifika DNA-molekyler, som i sin tur finns i kromosomer. Arvsanlagen finns i oerhört långa molekyler, DNA, som vardera består av en kedja av nukleotider. Dessa kedjor sitter ihop parvis och bildar något som ser ut som en spiralskruvad stege. Nukleotiderna sticker ut åt sidan från vardera kedjan. I DNA används fyra olika nukleotider. De är olika långa, men matchar varandra kort mot lång, så att varje steg i stegen blir ungefär lika långt. Den ordningsföljd som nukleotiderna har i kedjan utgör den genetiska informationen. Det här är lite likt hur ordningsföljden mellan bokstäverna på en boksida gör att vi kan utläsa ett meddelande. (källa)
5. Ett gift är en substans som i låg koncentration påverkar en organism på ett potentiellt skadligt sätt. Vad som betraktas som gift varierar då alla substanser är dödliga i allt för stora koncentrationer. Med undantag av cancerframkallande gifter där varje molekyl teoretiskt kan omvandla en cell i riktning mot en cancercell är alla gifter ofarliga i tillräckligt låg koncentration. (källa)
6. Funktionell grupp – en sammanhängande grupp av atomer som tillsammans utgör en (oftast mindre) del av en molekyl. (källa)
7. Heliumatomen, som är mindre än alla gas-atomer och -molekyler, diffunderar särskilt lätt genom små öppningar. (källa)
8. Den moderna hematologin kan sägas ha inletts med 1920-talets upptäckt att intag av stora mängder rå lever hade positiv effekt vid den annars dödliga sjukdomen perniciös anemi. Som en följd därav kartlades vitaminerna vitamin B12 och folsyra och deras betydelse för blodbildningen. Framsteg inom andra medicinska och tekniska områden gjorde det möjligt att under 1950-talet kartlägga hur hemoglobinmolekylen framställs. Den medicinska vetenskapens alltmer molekylära inriktning med protein- och enzymkemi har avslöjat hur genetiska variationer som påverkar syntetiseringen av hemoglobinet orsakar sjukdomar som exempelvis sickle cell-anemi. Modern molekylärbiologi och molekylär genetik har erbjudit nya sätt att studera koaguleringsprocessen inklusive blodplättarnas funktion, och blodcancrar som leukemi och lymfom. (källa)
9. Namnets hem kommer från hemoglobinets järninnehållande hemgrupp, som binder syrgasmolekylen och ger blodet dess röda färg, och globin syftar på själva proteinet som liksom övriga proteiner i blodet är globulärt, det vill säga mer eller mindre runt till formen. Halten av hemoglobin i blodet kan ses som ett mått på blodets förmåga till syrgastransport, och kallas blodvärde. (källa)