Molntäcke Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet molntäcke

1. Ultralätt flygning är endast tillåten enligt de visuella flygreglerna (VFR), dvs med sikt ner till marken. Med UL får man inte flyga i mörker, inuti moln eller enbart flyga på instrument (IFR). Flygning ovanför ett heltäckande molntäcke är således inte tillåtet, men det går bra att flyga över ett spritt molntäcke. (källa)
2. Uppskjutning: 02.47 den 10 december 2006 (svensk tid). Detta senarelades från sin planerade uppskjutningstid, klockan 03.37 den 8 december 2006 (svensk tid) på grund av dåligt väder över Kennedy Space Center och de tre europeiska nödlandningsplatserna. Beslutet kom bara sekunder innan den planerade uppskjutningen. Vädret såg ut att orsaka ytterligare problem den 10 december, men molntäckena klarnade upp och 9 minuter till start bekräftades från mission control att man tänkte genomföra uppskjutningen. (källa)
3. Jupiter består till största delen av väte. I atmosfärens övre lager blandas vätet med andra ämnen och bildar moln. Molntäckets tjocklek är cirka 80 km. Temperaturen och trycket stiger med avtagande avstånd till centrum och vätet pressas samman av tyngdkraften. Jupiters yttre skikt består av vätemolekyler bestående av två atomer. Längre in spjälkas molekylerna till separata atomer av hettan och trycket och väteatomerna uppför sig som flytande metall. (källa)
4. I Sverige är solinstrålningen lägre än i länder söder om Sverige eftersom den maximala instrålningsvinkeln bara är 58 grader längst i söder. Solinstrålningen i Sverige kan variera mellan 1100 och ner till några 10-tal W/m² när molntäcket är tjockt. Den maximala instrålningen är högre på sommaren än på vintern eftersom solen vintertid står närmare horisonten. Detta innebär också att solljuset då måste färdas längre väg genom atmosfären innan den når jordytan, vilket ytterligare minskar instrålningen. Genomsnittlig solinstrålning i Sverige har uppskattats till 1060 kWh/m² per år. I Visby är medelvärdet på direktstrålning 1189 kWh/m² per år, mellan åren 1983 och 2014. (källa)
5. Stratus, eller dimmoln, förkortning St, är ett huvudmolnslag med moln som befinner sig på låg höjd, mellan 50 m och 500 m. Molntypen är vanlig på vintern, särskilt i Sverige, när snötäcke och kall markyta gör det svårt för stack- och bymoln att bildas. Dimmoln bildar ett molntäcke på himlen, utan några skarpa molnkonturer, medan dimmoln vid marken ger dimma. Dimmoln kan i vissa fall ge regn, duggregn, kornsnö, isnålar och halo. Molnen förekommer ofta i samband med nederbörd (regn) från nimbostratusmoln. (källa)
6. Kyrkorummet var ursprungligen stramt hållet i vitt och guld, men fick sin nuvarande prägel vid en restaurering 1903 efter ritningar av arkitekt Agi Lindegren. Gångar och bänkkvarter försågs då med skurgolv av trä och en ny öppen bänkinredning tillkom. Altarpredikstolen byggdes om och flyttades till norra väggen, samtidigt som nuvarande altaruppsats tillkom. Hela kyrkorummet målades om. Åren 1945-1946 genomfördes en restaurering efter program av arkitekt Ove Lejonhuvud. Innertakets tunnvalv fick då sin nuvarande lavering som liknar ett uppsprickande molntäcke. Väggarna stänkmålades. Nuvarande korgolv av trä, som är två steg högre än övriga kyrkorummet, lades in och ströks med mörk lasyr. I vapenhuset lades ett kalkstensgolv in. En oljepanna installerades i en utgrävd källare under sakristian. Vid en restaurering 1983 inreddes brudkammare och garderob under orgelläktaren och interiören målades på nytt. Tre år senare ersattes oljepannan med jordvärme. Åren 2001-2002 förnyades kyrkans elsystem, då även korgolvets mörka lasering slipades av och dess brädor oljades in med ljus nyans. (källa)