Vad betyder och hur uttalas monist
Monist uttalas mon|ist [-is´t] -en -er.
Ordformer och varianter av monist
Singular
- monist
- obestämd grundform
- monists
- obestämd genitiv
- monisten
- bestämd grundform
- monistens
- bestämd genitiv
Plural
- monister
- obestämd grundform
- monisters
- obestämd genitiv
- monisterna
- bestämd grundform
- monisternas
- bestämd genitiv
Monist är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet monist
Substanspluralism, som till skillnad från tron på ett urämne, utgår från att det finns flera olika substanser, det är en åsikt som finns dold i flera filosofers teorier, som brukar betraktas som dualister eller monister, till exempel René Descartes som menade att själen har flera substanser.
Monism kallas positionen som gör gällande att medvetande och kropp inte är två ontologiskt distinkta entiteter. Detta synsätt förespråkades först i västerländsk filosofi av Parmenides under 400-talet f.Kr. och accepterades senare av 1600-talsfilosofen och rationalisten Baruch Spinoza. Fysikalister argumenterar för att endast de entiteter som postuleras av fysiken existerar, och att medvetandet förr eller senare helt kommer att kunna förklaras i termer av de entiteter som fysisk teori ständigt upptäcker och utvecklar. Idealister hävdar att det enda som existerar är medvetande och att den yttre världen antingen är mental själv eller en illusion skapad av medvetandet. Neutrala monister menar att det finns någon annan, neutral substans, och att både materia och medvetande är egenskaper av denna okända substans. De vanligaste monistiska positionerna under 1800- och 1900-talet har varit varianter av fysikalism, dessa positioner innefattar behaviorism, identitetsteorin, anomal monism och funktionalism.
