Motivval Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet motivval

1. Leskov debuterade som författare först i 30-årsåldern under pseudonymen Stebnitskij med mindre berättelser och uppsatser i tidningar och tidskrifter. Invecklad i en obehaglig polemik med radikalerna, begav sig Leskov till utlandet, där han 1865 fullbordade den stora romanen Ingen utväg (Nekuda). I denna gav han en inte helt sympatisk bild av tidens framstegsmän, dock med skarp blick för löjliga sidor hos vissa ledare. Den härskande litteraturkritiken ondgjorde sig över Leskovs osympatiska skildringar och han blev personligt misstänkliggjord. I en följande roman Kamp på kniven (1870-1871) gav han ett irriterat svar. Verket innehåller vissa starka partier men har inte ansetts som något av hans viktigare verk. Hans senare om större mognad vittnande verk fick inte av kritiken någon större gillande. Leskovs fantasirika och humoristiska berättelser blev dock mycket lästa. Leskov var i motivvalet banbrytande, ryskt hantverkarliv fann i honom sin förste exakte skildrare, och ingen hade tidigare med så förtrogen insikt beskrivit det högre och lägre prästerskapets liv som Leskov, särskilt i den stora romanen Kyrkans män (1872). (källa)
2. Kabinettskåpen uppfanns i Spanien i början av 1500-talet och tillverkades där och i Italien under första hälften av 1500-talet. De var från början en sorts portabel kombination av skrivbord och dokumentförvaring. Skåpen hade en eller två låsbara dörrar, en utfällbar eller utdragbar skrivskiva och flera lådor för förvaring av dokument och skrivdon. Från Italien spred sig skåpsmodellen norrut till Tyrolen, Böhmen och Holland. Viktiga tillverkningsorter var Augsburg, Nürnberg, Cheb och Antwerpen. Ännu omkring 1550 kallades möbeln Schreibtisch, alltså skrivschatull och tillverkades av europeiska träslag som lönn, fur, bok, ek. De dekorerades vanligen med intarsiaarbeten, rullverk, geometriska figurer och ruinlandskap, ofta i manieristisk stil. Konstnären Lorenz Stöers 1567 utgivna Geometira et Perspeciva med träsnittsförlagor för snickeriarbetare, fick stor betydelse för motivvalet, enskilda träsnitt ur den hade börjat spridas redan 1555. (källa)
3. Ryberg, hade tänkt sig någon form av konstnärlig utsmyckning utanför institutets huvudentré. Skulptören Erik Grate fick i uppdrag att inkomma med ett förslag vilket kom att bli "Det entomologiska kvinnorovet". Förslaget ogillades dock av Karolinska institutets ledning som menade att motivvalet "... mera för tanken till fysiska och psykiska sjukdomars och lytens nedbrytande krafter än till läkekonstens helande förmåga...". Ledningen fick dock ge sig och skulpturen, uppsatt på en fyra meter hög granitpelare, pryder sedan 1958 KI:s entré. (källa)
4. Kända fin de siècle-konstnärer är Henri de Toulouse-Lautrec, Edvard Munch och Gustav Klimt. En av de konstnärsgrupper som förknippas med perioden är prerafaeliterna, som grundades i mitten på 1800-talet, och vars namn hänvisar till de konstnärer som kom före Rafael. Poängen var att återvända till den enkla stil och val av motiv som fanns hos konstnärer som Van Eyck, Memling, Mantegna, Giotto och Fra Angelico. Stilen innebar bland annat mindre hänsyn till perspektiv, skarpare gränser mellan ytor, starka färger, fokus på detaljer samt klärobskyr. Gruppen blev inflytelserik, men kritiserades bland annat för sin eroticism, vurm för medeltiden och motståndet mot kulturella normer. Andra konstnärer fortsatte med impressionisternas motivval, inklusive landskap, den moderna staden och fritidsliv. (källa)
5. Margareta Breitholtz-Nash avslutade sin utbildning vid Konstfack i Stockholm 1971 och har därefter arbetat med litografi, koppargrafik och oljemåleri. Hon har visat sina verk i ett flertal samlings- och separatutställningar i Sverige och utomlands. Hennes motivval är i grafiken framförallt naturscenerier, i måleriet blomster som för tanken till l'art nouveau, Emil Nolde och koloristerna. (källa)
6. Lena Cronqvists motivval och kolorit förändrades radikalt 1964 jämfört med akademitiden och innebar ett markant avsteg från huvudlinjen i svenskt måleri i början av 1960-talet. Hon fick därefter sitt genombrott på 1970-talet med målningar med framför allt vardagliga motiv av den borgerliga familjen och målningar som behandlar modersidealet. (källa)
7. Alltefter bärarens tillfälliga behov, smak och modets växlingar uppstod snabbt en efterfrågan med krav på motivval, kvalitet, konstnärlig finess och variation. Detta ledde till att främst netsuke och svärdsmonteringar som tsuba (鍔) men även inrō kom att produceras i förhållandevis stora mängder av konsthantverkare, som kunde försörja sig på sina verk. Inrotillverkarna, som arbetade i lack och metall tillsammans med netsukeskulptörerna, valde matchande motiv från mytologi, historia, växt- och djurvärld. En inrō kunde till exempel utföras i röd lack med reliefdekor i svart och guldlack och föreställa en mårdhund, tanuki (狸) klättrande på en tallstam. (källa)
8. Tizians enorma produktion diskuteras ofta med hans motivval som utgångspunkt: religiösa målningar, mytologiska och historiska motiv samt porträtt. På varje område bidrog han med något innovativt och avgörande för konstens fortsatta utveckling. (källa)
9. Efter kriget 1947 började han på Konstakademien där han bland annat fick Ragnar Sandberg som lärare. Redan vid denna tid hade Alvar Jansson en klar uppfattning om att inte låta sig påverkas och styras av trender och tidsanda. På sina första utställningar i Stockholm 1955, 1957 och 1960, blev han betraktad som en enstöring, som målade tvärtemot alla rådande konstriktningar. Han skildrade realistiskt och i dämpade färger människor, djur och natur. De ämnen han då valde, återkom i hans motivval under hela hans liv. Ofta var det hemmiljön i Kiruna, gruvarbetare på hemväg från arbetet, gruvarbetarnas omklädningsrum med gamla och helt unga arbetare, en skadad arbetare som bärs iväg av sin arbetskamrater. Men även inträngande porträtt och sensuella modellmålningar utgör en viktig del av hans produktion. (källa)