Mottagarland Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet mottagarland

1. Gemensamt för alla ensamkommande barn och unga är att de har separerats från sina föräldrar, att de befinner sig i ett främmande land och att de i olika grad har upplevt förluster och potentiellt traumatiska erfarenheter, ofta både före och under flykten. Exempel på utsatthet före flykten är att ha upplevt hot, våld mot eller död av närstående, kidnappning, hot om att bli barnsoldat eller upplevelser av att ha tvingats bli barnsoldat, tvångsäktenskap, våld och övergrepp eller trafficking. Enligt UNICEF rapporterar åtta av tio att de blivit exploaterade sexuellt eller arbetsmässigt då de tagit sig till Europa. Detta innebär att barnen och de unga kan befinna sig i en mycket svår och utsatt situation vid ankomsten till mottagarlandet. Samtidigt visar forskning att ensamkommande barn och unga som grupp är mycket heterogen. (källa)
2. Parisdeklarationen från år 2005 är ett resultat av arbete inom gruppen givarländer som ingår i OECD:s biståndskommitté (DAC) och diskussioner mellan denna kommitté och mottagarländer och andra givare. (källa)
3. Enligt artikel 33 i 1951 års flyktingkonvention är flyktingar som skäligen kan antas utgöra en för mottagarlandets säkerhet eller dömts för grova brott i mottagarlandet inte omfattade av principen om non-refoulement. (källa)
4. Det kan finnas många olika skäl att smuggla. Oftast är det ekonomiska skäl som då narkotika smugglas för att den betingar ett högre pris i mottagarlandet eller att människor smugglas för att sedan utnyttjas i slavliknande förhållanden. Denna typ av brott går under beteckningen människohandel eller trafficking där smugglingen är ett av flera sammanträffande brott. Smuggling av människor kan också ske mot betalning på den smugglade personens uppdrag. Smuggling med eller utan vinning kan ske vid utförsel av hemligstämplade handlingar. Smugglingen utgör då ett led i brottet spioneri. Smuggling utan vinning sker i de fall där flyktingar illegalt hjälps till annat land eller där någon medför förbjudna föremål genom och förbi säkerhetskontroll till exempel vid incheckning på flygplats. (källa)
5. "Kriminalvårdens personal besöker personen som ska utvisas före resan för att förklara hur resan är planerad och försöka förmå personen att frivilligt följa med. Besöket syftar också till att skapa ett förtroende mellan personen och transportpersonalen samt se till att personen är väl förberedd och införstådd med vad som ska ske. På avresedagen hämtas personen för avfärd till flygplatsen och ombordstigning på flygplanet, vilket oftast sker vid sidan om ordinarie incheckning och ombordstigning. Framme i mottagarlandet säkerställer personalen att personen accepteras av mottagarlandet.". (källa)
6. Kreditivbrev, fullmakt från en statschef till en ambassadör att representera landet hos främmande makt. Kreditivbrevet lämnas till mottagarlandets statschef i samband med att ambassadören tillträder sitt uppdrag. Överlämnandet kallas ackreditering och sker normalt under högtidliga och ceremoniella former. (källa)
7. Endast en mindre antal länder deltar i UNHCR:s program för vidarebosättning. 2017 angavs att de senaste årens främsta mottagarländer hade varit USA, följt av Kanada, Australien och de nordiska länderna. Ett annat land som från 2015 åtagit sig att öka sin mottagning är Storbritannien. (källa)
8. Principen är att när företag exporterar varor behöver de inte betala moms och varuskatt (till exempel alkoholskatt). Istället betalar mottagaren dessa skatter enligt mottagarlandets regler. Privatpersoner får ta med sig en mindre mängd varor själva vid resa utan att behöva betala någon moms eller skatt. (källa)
9. WFP har sitt huvudkontor i Rom. Därutöver finns 78 landskontor i mottagarländer samt ett antal liaisonkontor, eller kommunikationskontor, i stora givarländer och -regioner. Det liaisonkontor som täcker Norden är beläget i Köpenhamn. (källa)
10. Ensamkommande barn, är enligt FN:s definition barn och ungdomar under 18 år, eller annan lägre myndighetsålder, som söker eller har fått asyl i ett land utan att ha föräldrar eller andra vårdnadshavare tillgängliga i mottagarlandet. Som annan vårdnadshavare räknas normalt släktingar. Eftersom barn har större rättigheter än vuxna vid asylsökande förekommer åldersbedömning för att avgöra åldern. Denna process, som i Sverige sköts av Migrationsverket och Rättsmedicinalverket har varit föremål för debatt. (källa)