Motväga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet motväga

1. Under 1800-talets senare del åtnjöt rammen – delvis som en följd av erfarenheterna från sjöslaget vid Lissa (1866), där talrika stävanfall företogs – stort anseende som ett vapen, som snabbt och säkert kunde avgöra striden, när det fördes av en skicklig fartygschef. Pansarfartyg och kryssare, som var tillräckligt starkt byggda för att kunna uthärda påfrestningarna vid en ramning, utrustades därför allmänt med ramm. Dennas obestridliga fördelar motvägdes dock såväl av svårigheten att utföra en lyckad ramning mot en motståndare i manöverdugligt skick som av den överhängande risken att i händelse av även endast en mycket liten felbedömning, själv bli rammad. Artilleriets och torpedens utveckling medförde också så stor ökning av stridsavståndet att rammens betydelse starkt minskades. Rammen var också till hinder vid gång med mycket hög fart samt representerade en avsevärd tyngd. (källa)
2. Vid vridning av rodret balanserar eller motväger trycket på den framförörelseaxeln belägna roderytan en del av trycket på ytan akter om rörelseaxeln. Trots att sålunda trycket på endast en del av roderytan ger motstånd vid vridning av rodret, bidrar ändå trycket på hela roderytan till att vrida hela fartyget kring dess vertikala rörelseaxel. (källa)
3. I Italien utvecklades bel canto mest tack vare Rossini med efterföljarna Bellini och Donizetti. Rossinis operor är en uppvisning av rörliga röster och koloratur. Barberaren i Sevilla och La Cenerentola/Askungen, som exempel, har flera ekvilibristiska arior. Bellinis bidrag var att förena grand opéra med bel canto. Han var också mästare på att använda språkets naturliga melodi och rytm. Bellinis operor har alltid en stor dos sorgsna och allvarsamma känslor och vackra melodier som lyckas motväga hans rätt så banala instrumentering. Norma (1831), Puritanerna (1835) och La Sonnambula/Sömngångerskan (1831) hör utan tvekan till operalitteraturens höjdpunkter. Donizetti blev berömd som tonsättare till både sentimentala operor som Lucia di Lammermoor (1835) och komiska som Kärleksdrycken/L'Elisir d'amore (1832), även han sökte en syntes av grand opera och bel canto. (källa)
4. Många av Medelhavets egendomligheter beror på dess ställning till oceanen och dess ringa tillflöden. Den enda afrikanska floden av betydelse är Nilen och från den asiatiska kusten endast mindre kustfloder. Det är alltså i huvudsak från Europa som havet får sitt sötvattentillflöde. Efter Nilen, och bortsett från det starka tillflödet från Svarta havet, är det Po och därefter Rhône och den spanska floden Ebro som står för tillflödet, och dessutom det sötvatten som faller som regn. Avdunstningen är till följd av det varma klimatet så stark att minst dubbelt så mycket vatten avdunstar som floderna och regnet tillför. Denna negativa balans är ungefär 2500 kubikkilometer per år. Denna förlust motvägs av tillflödet av atlantvatten genom Gibraltarsund som, beroende på tidvattnet, varierar mellan ±2 och 3 knop. Medelhavet har alltså betydligt saltare vatten än oceanen, och salthalten är betydligt högre i östra Medelhavet än i västra, salthalten vid ytan i östra Medelhavet är den samma som bottenvattnet i de västra delarna. Medelhavets djupblå färg och transparenta vatten beror på dess höga salthalt och bristen på tillförseln av flodsediment. (källa)
5. Till sin teologiska ståndpunkt brukar Rothe räknas till den så kallade förmedlingsteologin. I viss mening förmedlingsteolog framför alla andra, intar han dock i grunden en ställning helt för sig. I hans tänkande möts, sammanhållna av hans sällsynt rika och djupa personlighet, element, som annars ser ut att stå i oförsonlig motsats till varandra. Hans abstrakt spekulativa läggning motvägs av en stark förkärlek för, av honom på ett nästan krasst realistiskt sätt utförda, teosofiska idéer. Vid sidan av den under Hegels inflytande starkt framträdande tendensen i panteistisk-monistisk riktning står, exempelvis i uppfattningen av uppenbarelse och under, en till det yttersta skärpt teistisk-supranaturalistisk åskådning. (källa)