Muskel Synonymer Betyder Uttal

• muskelvävnad

Hur används ordet muskel

1. Bog stor muskel vid frambenet, kan användas för stek (barbecue) eller att skära tunna skivor till exempel fläskschnitzel. (källa)
2. Gåshud (även piloerektion) är en funktion inom termoregleringen som innebär att en muskel (errector pili) aktiveras och drar i hårsäckarna så att dessa pekar rakt ut. När detta händer oss människor som inte har päls liknar vi en plockad gås, därav uttrycket. Kan också kallas rysning. (källa)
3. Hypertrofi induceras primärt i terminalt differentierade celltyper som ett svar på ökad arbetsbelastning, och kan vara ett tecken på sjukdom eller normalt. Exempelvis hypertrofi av hjärtmuskeln kan ske på grund av arteroskleros eller höjt blodtryck. Men vanlig träning ger också förstorat hjärta (idrottshjärta), som en fysiologisk anpassning, liksom fallet är då myometriet tillväxer vid graviditet. (källa)
4. Hälben (latin: calcaneus, os calcis, "sporrbenet") är, i människans kropp, det största fotrotsbenet (ossa tarsi). Det sitter i fotens (pes) bakre, nedre del och bildar hälknölen (tuber calcanei) som överför kroppens vikt ned i underlaget och utgör en momentarm för vadmusklerna. Hälsenan (tendo calcaneus) fäster i hälbenet. (källa)
5. Injektion - att med injektionsspruta (pump, verktyg etc.) och kanyl (nål, spets, m.m) applicera medicin, drog eller annat ämne inuti kroppen. Antingen muskulärt (i muskel), intravenöst (i en ven) eller subkutant (under huden). Att injicera i en ven ger så gott som ögonblicklig effekt medan muskulär injektion ger långsammare upptag och fördelning i kroppen. Långsammast upptag fås av subkutana injektioner eftersom genomblödningen subkutant är sämre än till exempel i en muskel. (källa)
6. Muskelkontraktion – en processen då en muskel drar ihop sig och blir kortare. (källa)
7. Den vanligaste orsaken till att kramp uppstår är att man sträckt eller överansträngt en muskel, men kan också vara att man under en längre tid stått, suttit eller legat i en obekväm ställning. En del läkemedel har även bieffekten att kramp kan uppstå lättare. (källa)
8. Krokodiler kan kontrollera sitt eget hjärta, och det är en fördel när den skall befinna sig under vatten en längre tid. Krokodilen kan återanvända blodet och därmed utnyttja den sista lilla procenten syre. Detta sker när det inte är möjligt för krokodilen att andas. Krokodildjuren kan dirigera om blodet och få det att göra ytterligare ett varv genom kroppens artärer och ut i musklerna. Forskare som gjorde denna upptäckt satte in ett levande hjärta i ett konstgjort blodomlopp och gjorde upptäckten att krokodiler har speciella hjärtklaffar med tandformade taggar i den högra hjärtkammaren. Taggarna passar in i varandra, så att hjärtklaffarna kan fungera som en slags ventil. I vanliga fall är ventilen öppen, och allt syrefattigt blod pumpas ut i lungorna. Stängs den så kallade ventilen kommer ungefär en tredjedel av blodet istället att skickas genom en av huvudartärerna och ut i allt mindre artärer. Adrenalinet kontrollerar klaffarna. (källa)
9. Kroniska (kroniker) sjukdomar är långvariga (mer än tre månader) eller livslånga hälsotillstånd som det vanligen inte finns något effektivt medicinskt botemedel till. En och samma person kan ha flera kroniska sjukdomar samtidigt (så kallade multipla kroniska sjukdomar). I västvärlden är kroniska sjukdomar en vanlig dödsorsak. Till de kroniska sjukdomarna hör vissa former av medfödda sjukdomar och missbildningar, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, njur-, gall- och leversjukdomar, diabetes, KOL, led-, bindväv- och muskelsjukdomar, tandsjukdomar, neurologiska sjukdomar, allergier, psykiska störningar och kronisk smärta. Kroniska sjukdomar är motsatsen till akuta sjukdomar vilka till skillnad från kroniska sjukdomar oftare har plötslig debut (dock kan kroniska sjukdomar ha akuta faser eller vara kroniskt remitterande med skov). Många, men inte alla, kroniska sjukdomar är allvarliga. Mindre medicinskt allvarliga kroniska sjukdomar är exempelvis herpes, fotsvamp, psoriasis och rosacea. (källa)
10. Hos primitiva däggdjur som pungdjur förekommer könsorganen i dubbel uppsättning bredvid varandra, varje livmoder är en kraftig muskel med två öppningar, dels en uppåt mot äggledaren, dels nedåt mot livmoderhalsen (cervix), vars mynning kallas yttre livmodermunnen och är livmoderns yttre gräns mot slidan (vagina). Mer avancerade däggdjur som gnagare och hardjur har en enda slida, men två livmödrar bredvid varandra, en för varje äggledare. Fortsatt evolution har gjort att livmödrarna smält samman, så är fallet hos människan där båda äggledarna mynnar i en enda livmoder. (källa)