Människosyn Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet människosyn

1. Gestaltterapi är en existentiell, alternativ psykoterapiform utvecklad av Frederic ("Fritz") Perls, Laura Perls och Paul Goodman på 1950-talet. "Gestalt" betyder meningsfull helhet, och gestaltterapin bygger på en humanistisk och holistisk människosyn. Människan ses som en helhet där kropp, själ, tankar och känslor inte kan separeras från varandra utan snarare utgör olika dimensioner av den mänskliga upplevelsen. Gestaltterapin är relationell, d.v.s. den utgår från att människan blir till i relation och därför bara kan förstås mot bakgrund av sina relationer och sitt sammanhang (fältet). Utgångspunkten för terapin är att det är relationen och det meningsskapande mötet med terapeuten som helar. (källa)
2. Ideologier är idéer om hur ett samhälle skall organiseras och styras (eller inte styras), hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen. Nästan alla ideologier har en människosyn, det vill säga en uppfattning om människans natur och därmed en uppfattning om vilka institutioner människan behöver, samt om hur "det goda samhället" bör se ut, något som ibland kallas "utopi". Ideologi betecknar i allmänna ordalag en åskådning, alltså en samling idéer, ofta om samhället. Termen myntades av den franske filosofen Antoine Louis Claude Destutt de Tracy i dennes bok Eléments d'idéologie (1817-1818) för att beteckna ett medvetandes uppsättning av idéer. Till de klassiska ideologier räknas liberalism, socialism och konservatism. Dessa ideologier utformades under 1600-talet till och med 1800-talet. Andra framträdande ideologier är kristdemokrati och grön ideologi, även kallad ekologism, likaså räknas även anarkism, feminism och nationalism. Dessutom finns en rad korsningar mellan de nämnda ideologier, samt andra onämnda. Alla politiska partier har också någon form av ideologi, det vill säga politisk kompass för sina ställningstaganden, ofta är denna kompass en blandning av olika ideologier i egen mix. Ideologier får ävenså olika prägling utifrån olika grupperingars och individers tolkningar, samt förgreningar i varierande riktningar och blandningar. (källa)
3. Ungefär samtida med den positiva straffrättsskolan är socialbiologin (se sociobiologi) och den sociala ingenjörskonsten som fick stort utrymme och inflytande under första hälften av 1900-talet. Perioden karaktäriseras av det rashygieniska tänkandets betydande inflytande i tiden mellan de båda världskrigen: inflytandet från socialbiologins och den sociala ingenjörskostens rationalitet och kalkylerande förde fram att brottslighet/asocialitet stod i arvsanlagen och att prevention kan uppnås genom att hindra vissa människor att få barn, individerna ansågs bestå av ett dåligt biologiskt material som hotade samhället. Sociologen Zygmunt Bauman menar att socialbiologin och den sociala ingenjörskonsten utgjorde en del i det som möjliggjorde Förintelsen. Enligt Jerzy Sarnecki är relationen mellan de tidiga kriminologernas människosyn och den raspolitik och rasideologi som fördes fram som statsideologi inte helt enkel men länken måste understrykas, inte minst när det gäller Nazityskland. Psykiatern Sten Levander beskriver perioden i Sverige: ... där den sociala ingenjörskonstens entusiastiska representanter under 1930-talet mätte skallar, steriliserade undermåliga element och beskrev vägen till Utopia, ett samhälle inte alltför olikt Platons mardrömslika "Staten". (källa)
4. Människosyn kan sägas stå för de föreställningar om människan, såväl teoretiska idéer som praktiska antaganden, av allmän natur som vi antas omfatta. Dessa består då i föreställningar eller teorier om hurdana människor faktiskt i allmänhet är. Alla har olika människosyn, likväl har alla religioner olika syner på människan, mannen och kvinnan. (källa)