Mäta Synonymer Betyder Uttal

• jämföra

Hur används ordet mäta

1. En gallupundersökning är en statistisk metod för att mäta den allmänna opinionen. Metoden uppfanns av den amerikanske sociologen George Gallup, som arbetade med marknadsundersökningar och grundade American Institute of Public Opinion år 1935. Gallups metod fick ett mycket stort genomslag, och i Sverige blev gallupundersökning eller bara gallup en vanlig term för en opinionsundersökning. (källa)
2. Ett vridspoleinstrument eller en galvanometer (efter Luigi Galvani) är en känslig elektromekanisk anordning för att mäta små elektriska strömmar. På 1900-talet var amperemetrar och voltmetrar oftast baserade på vridspoleinstrument, men nu används för de flesta tillämpningar elektroniska multimetrar. (källa)
3. 1914 visade Ernest Rutherford och Edward Andrade att gammastrålning var en form av elektromagnetisk strålning genom att mäta våglängden med kristalldiffraktion. Våglängden är mycket kort, i intervallet 10-11 m till 10-14 m. Det var Rutherford som myntade ordet gammastrålning, efter att ha döpt alfa- och betastrålarna. Strålarnas natur var inte känd vid den tiden. (källa)
4. Geigermätare är ett instrument som kan mäta radioaktivitet. Huvudkomponenten i geigermätaren är Geiger-Müllerröret. Det är vanligt att mätarna har både högtalare och sifferdisplayer för att indikera strålningsnivån och att det även finns möjlighet att stänga av ljudet. När en radioaktiv partikel träffar Geiger-Müllerröret ger mätaren ifrån sig ett knäppande ljud och ju starkare strålningen är desto intensivare blir ljudet. Vid mycket stark strålning övergår knäpparna till ett ihållande knatter. Med hjälp av knattret går det att på ett ungefär bedöma hur hög radioaktiviteten är där man befinner sig, eller hur radioaktivt ett ämne är. (källa)
5. Under 1920- och 1930-talen såg samhällsvetenskapliga forskare könsroller (femininitet och maskulinitet) som önskvärda karaktärsdrag hos kvinnor respektive män. Huruvida man var en representativ man eller kvinna ansåg man kunna mäta med personlighetstester. Denna syn på könsroller revolutionerades på 1960-talet genom att feminister hävdade att könsrollerna inte var givna av naturen, utan att de tillskrevs människor av kulturen. Feministerna menade att sådant som att män skulle vara försörjare och kvinnor hemmafruar inte var en biologisk "naturlighet" utan en orättvis idé, då försörjarrollen gavs högre status. Ett genomgående teoretiskt grepp i genusforskningen har sedermera varit att skilja på det biologiska könet (kön) och det socialt konstruerade könet (könsroll). (källa)
6. För ett mindre område används mätningar som nivellering, trigonometrisk mätning, fotogrammetrisk mätning och mätningar med GPS. För framställning av kartverk för hela statsområden utförs mera omfattande arbeten. Ofta bildar triangulering en stomme för de andra nämnda mätningarna. Ett triangelnät består av en följd av intill varandra fogade trianglar, vilkas sidor bildar fria syftlinjer. Vinklarna mellan dessa syftlinjer mäts direkt med en teodolit. Efter att med ha mätt upp längden på en av sidorna – basen – använder man sedan de uppmätta vinklarna för att med hjälp av trigonometri beräkna de övriga sidornas längder. Vid triangulering av första ordningen är triangelsidorna flera kilometer långa. Basmätningen förläggs till gynnsam terräng, och utförs med för ändamålet särskilt konstruerade apparater, med stor precision. Med hjälp av trianguleringen kan man genom vinkelmätning bestämma avstånden mellan de oftast högt belägna triangelpunkterna, i sådan mark och på sådana avstånd, där direkt längdmätning inte är praktiskt genomförbar. Dessa triangelnät av första ordningen bildar den fasta stommen för ett lands uppmätning, och uppmätningen förfinas sedan med inkoppling av nät av andra, tredje och så vidare ordningen, med kortare sidor och där mätningsinstrumenten är av enklare slag. Man använder också andra så kallade trigonometriska mätningsmetoder, särskilt polygonmätning. (källa)
7. Geometri (geometriker) (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo "jord", och μετρια metria "mäta") är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband. Geometrin var en av de två ursprungliga matematiska disciplinerna vid sidan av talteorin, det vill säga studiet av talen. I modern tid har geometrin generaliserats till en hög abstraktionsnivå och komplexitet. Många av dess grenar berörs idag av matematisk analys och abstrakt algebra och kan vara mycket svåra att känna igen som ättlingar till den tidigaste geometrin. Beroende på vilka axiom man utgår ifrån får man olika geometrier, det vill säga geometriska teorier. (källa)
8. En optisk avståndsmätare skickar ut Ijus antingen direkt mot det föremål som ska avkännas eller mot en reflektor för att sedan avge en signal i form av ett analogt värde, via ert seriellt gränssnitt eller liknande. Det finns flera olika sätt att mäta detta avstånd. Med en laserljusstråle kan faskorrelationsprlnclpen användas. Genom att mäta skillnaden mellan Ijusvågen från sändar- resp. mottagarelementet kan den tid som Ijuset behöver för att ta sig mellan givare och objekt beräknas. Ett annat satt är att med hjälp av triangulering utnyttja vinkeln som Ijuset har när det kommer tillbaka. Beroende på var på mottagarelementet som ljuset träffar kan avståndet beräknas. (källa)
9. Gradmätning innebär att man fastställer jordens dimensioner genom att mäta avstånd och vinklar mellan punkter i ett långsträckt triangelnät i nord-sydlig riktning längs en längdgrad. (källa)
10. Gradskiva är ett hjälpmedel för att mäta och rita ut vinklar. De flesta gradskivorna är som en halvcirkel på 180°, men det finns också sådana som är en cirkel (360° eller 400 gon). (källa)