Mångordig Synonymer Betyder Uttal

• pratsam
• talför

Hur används ordet mångordig

1. Elisabeth Thorman skrev i en mångordig och retorisk stil som för oss idag kan kännas teatralisk och starkt värdeladdad. I välvalda ordalag uttalar hon sig för eller emot – det är svart eller vitt, sällan grått som gäller. Hon retade många med sina recensioner. Några intresseområden odlade hon särskilt. Hennes första bok, Äkta spetsar (1913), var en handbok i spetskunskap och den första spetshistorik som skrivits i Sverige. Intresset för spetsar behöll hon hela livet och skrev också, för att sprida kunskap om spetsknypplingens historia i Sverige. Långt senare skrev hon boken Svenska spetsar (1940). (källa)
2. Så snart som Erich hade läst pjäsen skissade han ett scenario för en enaktare, men Hans Müller övertalade honom att överge enaktsoperor och han skrev de tre första akterna på prosa. Hur som helst, hans arbete med två av hans egna pjäser fjärmade honom ytterligare från verket, och då hans prosa ändå var mångordig och osångbar befriade vi gladeligen honom från arbetet. (källa)
3. Han tjänstgjorde i flera kloster i Slovenien (främst i Vipavski Križ) och Kroatien samtidigt som han skrev predikningar, gav ut en samling böcker med titeln Den heliga handledningen (Latin: Sacrum promptiuarium). Hans mest kända predikan hette Na Noviga lejta dan (På nyårsdagen). Den heliga handledningen publicerades mellan 1691 och 1707, de första två böckerna i Venedig och de sista tre i Ljubljana. Språket han använde sig av var Primorskadialekten, stilen är barock och mångordig och innehåller både latinska citat och en del germanismer. Tryckningen av hans verk finansierades dels av rika och kyrkliga välgörare. (källa)
4. Hans stil var enkel och okonstlad och som han själv uttryckte det: "ju större verkningar man kan frambringa med små medel, dess bättre, konstens högsta uppgift är inte att vara konstig". Tyvärr blev han med tiden allt mera mångordig och han borde ha fortsatt att skriva korta berättelser. Romanerna präglas av bristande komposition och personernas karaktärer sönderfaller under berättelsen gång i flera olika. Hans romaner består egentligen av en serie små situationer som kan vara nog så bra, men de blir aldrig till en helhet. (källa)