Nämnd Synonymer Betyder Uttal

• kommission
• kommitté
• råd

Hur används ordet nämnd

1. På kronans och andra offentliga inrättningar förrättades husesyn, dels av häradshövding, t.ex. på kyrkoherdeboställen, dels av kronofogde eller länsman, till exempel på allmänna kronohemman, samt av magistrat i stad och av kronofogden på landet på alla statsegendomar som löd under Domänstyrelsens förvaltning. Såväl häradshövdingen som kronofogden och länsmannen biträddes av två nämndemän eller högst halv nämnd. I bostadsrum och lägenheter som tillhörde kronans slott och hus och Överintendentsämbetets tillsyn anställes syn av rådhusrätten i staden och av häradsrätten på landet. Enligt ändamålet med synen undersökes i vilket skick husen befinner sig, men var jordbruk förenat med bostället sträckte sig synen även till ägorna. Allt det som förekom vid synen upptogs i ett protokoll, kallat husesynsinstrument. (källa)
2. Hyresnämnden är en domstolsliknande nämnd i Sverige, som har till uppgift att medla i hyrestvister samt att pröva vissa tvister mellan hyresgäst och hyresvärd. Nämnden kan även vara skiljenämnd i hyrestvister. Vissa av nämndens beslut kan överklagas till Svea hovrätt. Att vända sig till hyresnämnden är kostnadsfritt. (källa)
3. Den vanligaste uppgiften för en häradshövding åtminstone fram till 1700-talet var att ombesörja den juridiska delen av fastighetstransaktioner. Dessa skulle enligt MEL:s Jordabalk stadfästas på häradstinget av en nämnd bestående av tolv fastar. Häradshövdingen utfärdade det fastebrev som styrkte att transaktionen gått lagligt till och närmast motsvaras av vår tids lagfartsbevis. Den tidigaste uppgiften om en häradshövding i MEL:s mening är från den 18 november 1352, då häradshövdingen i Vedbo härad, Tiohärads lagsaga, Riddaren Jon Knutsson (lejonörn), utfärdade ett fastebrev. (källa)
4. Rekryteringen skedde genom utskrivning som beordrades av kungen. Alla män i allmogen mellan 15 och 50 år uppbådades och samlades till utskrivningsplatsen i respektive distrikt. Bönderna indelades i rotar om flera hemman där varje rote skulle sätta upp en knekt. En nämnd som leddes av en kunglig kommissarie med sexmännen som bisittare bestämde och verkställde uttagningen av den som skulle bli soldat. Krigsfolksordningen av 1619 fastslog att var tionde man i roten skulle utskrivas, men det fanns möjlighet att leja någon i ens ställe. Somliga var också befriade från utskrivning. I huvudsak valdes män utan annan försörjning eller fast tjänst. De inhemska soldaterna utgjorde dock endast 10 procent av det totala manskapet. (källa)
5. I samband med försvarsbeslutet 1992 beslutade regering Bildt den 20 januari 1994 om att införskaffa 120 stycken Leopard 2 Improved (Stridsvagn 122) med option på 90 stycken vagnar samt leasing av 160 stycken Leopard 2A4 (Stridsvagn 121) från Tyskland. MekB 19, PB 9 och PB 8 skulle i nämnd ordning tillföras Stridsvagn 122. För att PB 8 skulle kunna tillföras stridsvagn 122 krävdes dock att Sverige utnyttjade optionsrätten på de resterande 90 fordonen. Optionsrätten utnyttjades dock aldrig, varför förbandet endast utrustades med stridsvagn 121. (källa)
6. I kommunfullmäktige finns motsvarande begrepp, då ställs frågan av ledamot till en förtroendevald med direkt politiskt ansvar för ett visst område. Det kan vara ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning eller de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer. I Stockholms stad får fullmäktige bestämma att interpellationer bara får ställas till borgarråden. Fullmäktiges regler för interpellationer skall finnas i arbetsordningen. (källa)
7. Kommission är ett ord med två betydelser. Dels avses en nämnd som bildats för ett visst projekt, till exempel en utredning, men det kan också innebära att köpa eller sälja något för annans räkning, se därom kommissionär. (källa)
8. En permanent kommitté kan vara samma sak som en nämnd. I vissa länders parlament används begreppet kommitté snarare än utskott, vilket är det begrepp som används i Sveriges riksdag (riksdagsutskott). (källa)
9. En kommundelsnämnd eller stadsdelsnämnd är i Sverige en typ av kommunal nämnd som har ett lokalt geografiskt ansvarsområde i stället för ett fackområde. Vilka frågor som handläggs av en kommundelsnämnd varierar från kommun till kommun. Som verkställande organ under nämnden finns motsvarande förvaltning. (källa)