Näringstillförsel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet näringstillförsel

1. Odlingstekniken brukar delas i två huvudkategorier, beroende på hur näringslösningen kommer växterna till nytta, nämligen passiva och aktiva system. Passiva system fungerar bra i självvattnande krukor och mindre odlingssystem och har ofta någon form av veke som drar näringslösningen till plantorna. Aktiva system involverar någon form av pump som sköter näringstillförseln till växterna. (källa)
2. Törved, töre, är kådrikt virke av tjärved som bildas i träd, oftast tallar, som följd av att de angrips av en rostsvamp, Cronartium flaccidum. Sjukdomen kallas törskate eller törskaterost. Den har ett långsamt förlopp (flera år) och leder till kraftig kådbildning i det angripna trädet. Ett vanligt tecken på törskatangrepp är att trädtoppen dör och blir en s.k. tjärgadd. Det orsakas av att svampen växer runt stammen och blockerar näringstillförseln till trädtoppen. Det kan också uppkomma "sår" på trädstammen och utan åtgärder kan hela trädet dö. Törved avskiljs vanligen i sågverk. Det kan användas som tändmaterial. (källa)
3. Till skötseln av betesmarker hör att de blir avbetade varje år och om de slås skall inga växtdelar lämnas kvar att multna. De måste röjas för att inte växa igen, men träd av olika ålder och vissa buskage, till exempel i skogsbrynen bidrar till hög biologisk mångfald av växter, insekter och häckande fåglar. Värdefulla betesväxter är bockrot, kummin, vicker, käringtand, klöver, näveväxter, ängskovall, gröe, ängssvingel, timotej, lusern och hundäxing. Under ängsbrukets tid kunde näringstillförseln ökas genom att det röjda riset brändes och askan spreds. Lågt belägna ängar kunde även översvämmas av näringsrikt vatten om våren. Växtligheten kunde förbättras genom insådd av höfrö från höskullens golv. (källa)
4. Sondmatning, enteral nutrition, innebär näringstillförsel via en tunn gummislang, som förs genom näsan, svalget och matstrupen så att slangens mynning når övre delen av tunntarmen. Sondmatning kan även ske direkt i magsäcken via en PEG eller gastroknapp och direkt i tunntarmen via en jejunostomi. Sondmatning kan utföras manuellt med en spruta eller med hjälp av en "sondpump". Med hjälp av spruta kan läkemedel i flytande form eller krossade tabletter tillföras. (källa)
5. I långt gångna fall behandlas personen somatiskt med näringstillförsel under ledning av dietist för att kunna bibehålla livet. I de fall där patienten förlorat förmågan att känna hunger och mättnad på grund av de låga nivåerna av signalsubstanser i hjärnan, sätts ibland tricykliska antidepressiva tillfälligt in för att få igång hungern, för att sedan efter någon vecka helt vara ute ur behandlingen. (källa)
6. Symtomen varierar under året, men störst skada görs under våren och försommaren. Vid askskottsjuka får askarna bruna nekroser på bladen och vid bladärr. Knopparna torkar och det bildas döda skott. Infektionen sprider sig med vinden in i kvistar och grenar och sedan in i stammen. På sommaren ser man ofta vissnande blad på askarna till följd av att infektionen spritt sig i innerbarken och då stryper vatten och näringstillförsel. En ask som varit infekterad länge uppvisar synbara röda och gulbruna fläckar på grenar och stammar. Man ser även grenar och skott som är helt döda. Genom apikal dominans ersätts de döda toppskotten med nya skott. Det finns även vilande skott på stammen som skjuter ut när grenar dör och ersätter dem. Dessa kallas "vattskott" och gör att askarna får ett buskigt utseende. (källa)
7. Näringsrubbningar uppstår vanligen, men inte alltid, till följd av dålig kosthållning, självvald eller ofrivillig. Vid svält och fetma finns en obalans mellan kroppens näringsbehov och näringstillförsel, vad gäller vitaminer, mineraler, proteiner, fetter och socker. Vissa sjukdomar, som malabsorption eller hypotyreos, kan leda till undernäring eller fetma, oberoende av kosthållning. (källa)