Närke Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet närke

1. Rörsmeder och harneskmakare fanns redan under Erik XIV:s tid på landsbygden i Västmanland och Hälsingland och i staden Arboga. Under början av 1600-talet drevs fabrikationen även i Uppland, Närke, Småland, Västergötland samt i Jönköpings stad. (källa)
2. Växten kallas i Närke av den anledningen groblacka. Äldre alternativa namnformer är Läkeblad, Läkeblecker. (källa)
3. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor. (källa)
4. I Sverige var det under järnåldern främst myrmalm som utgjorde råmaterialet i den svenska järnframställningen. Gästrikland, södra Norrland, Närke, Småland, liksom Dalarna och Västmanland var viktiga produktionsområden. (källa)
5. Enligt Svenskt dialektlexikon blir det i Södermanland, Närke och Svenskfinland en knorr om socker ingår i kaffe/brännvinsbrygden. (källa)
6. Den svenska måttreformen under 1600-talet ansågs nödvändig eftersom något riksgiltigt tunnmått då ännu inte fanns och tunnlanden i olika landskap därför inte var direkt jämförbara. I Närke var till exempel tunnlandet omkring 4 000 m² men i Uppland omkring 5 000 m². (källa)
7. Örebro konvent, Närke, mitten av 1450-talet. (källa)
8. Dialektalt har den förr haft en mycket stor mängd lokala namn som skatand (i Värmland), knijper, strandkniper, knip, kneip, knipoxe, knipånn, knipand, gnällvinge (i Närke) och dopping och doppand (Göteborgstrakten). I Bohuslän har den utöver isand även kallats kulpand och vinnare. Den förra benämning härleds till huvudets form medan den senare refererar till det vinande läte som uppkommer när fågeln flyger. Honan har även kallats knipkärring och brunnacke. (källa)