Namnform Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet namnform

1. Vanligen blir urspåringen den officiella namnformen. Ett svenskt exempel är Vedyxa i Uppland, som kommer av det i medeltida urkunder belagda Vidhusa, en sammansättning av det fornsvenska vidher "skog" och hus. (källa)
2. Rumbyätten är en konventionell benämning på en medeltida svensk frälsesläkt som namngetts efter en gammal namnform för gården Runby i Eds socken, Vallentuna härad. Möjligen har ätten kopplingar till Borrestaätten och Jarlabanke, och kan även ha haft anknytning till Runsaborg, en befäst stormannagård i samma socken. (källa)
3. Företaget driver Olkiluoto kärnkraftverk på ön Olkiluoto i Euraåminne i landskapet Satakunta (föråldrad namnform: Satakunda). Enheten består av två kokvattenreaktorer (BWR), Olkiluoto 1 togs i drift 1979 och Olkiluoto 2 år 1982. (källa)
4. Medborgarinstitut eller arbetarinstitut (finska: Kansalaisopisto eller työväenopisto) är en av utbildningsformerna inom fri bildning i Finland.Ändamålet är att erbjuda studier enligt eget val, främja individers mångsidiga utveckling, befrämja demokrati och sammanhållning i samhället. Kurserna är öppna för alla och har oftast varken inträdesprov eller examen. Dagens medborgarinstitut kan ses som arvtagare till de arbetareundervisningskurser som bedrevs i Helsingfors i slutet av 1880-talet. 1899 startade det allra första egentliga arbetarinstitutet sin verksamhet i Tammerfors. Förutom namnformen medborgarinstitut, som nämns i den nuvarande lagen om fritt bildningsarbete, förekommer andra namnformer såsom arbetarinstitut, arbis, medis, vuxeninstitut, institut, kulturinstitut. (källa)
5. Göte började används som dopnamn på 1800-talet och var som populärast på 1920- och 1930-talet. Det har inte använts så mycket den senare hälften av 1900-talet. 31 december 2014 fanns det totalt 12 083 personer i Sverige med namnformen Göte, varav 3 833 med det som tilltalsnamn. För namnformen Göthe är motsvarande siffror 452 och 67. År 2003 fick 32 pojkar namnet, men ingen fick det som tilltalsnamn. (källa)
6. Ashera eller Asera är den hebreiska namnformen för en fruktbarhetsgudinna som dyrkades i stora delar av det forna mellanöstern. Under namnformen Atirat förekommer hon i syriska och feniciska texter. Hon var gemål till himmels- och skaparguden El. Under kanaaneiskt inflytande tycks hon ha spelat liknande roll i israelitisk folkreligion innan kung Josias tid (2 Kung. 23:6-7). Om detta vittnar ett par hebreiska inskrifter från 700-talet f.Kr. som talar om "Jahve och hans Ashera". I Sanchuniathons beskrivning av de feniciska gudomarna betraktas Ashera som syster till El, Astarte, Baaltis, Dagon, guden Betel och en gud identifierad med den grekiske Atlas. Läkedomsguden Eshmun ansågs vara hennes älskare. (källa)
7. Staden låg ursprungligen 3 km längre västerut vid Nordre älv, och hette då Kongahälla. Det äldsta kända belägget på namnet Kungahälla är då den engelske munken och historieskrivaren Ordericus Vitalis i mitten av 1130-talet i en förteckning tar upp namnet Coneghella i en förteckning över norska städer. I den ungefär samtida Roskildekrönikan förekommer namnformen Cunnunchelde. Namnet förekommer även i isländska litteraturen såsom Njáls saga från slutet av 1200-talet och Heimskringla, författat omkring 1230, där de tidigaste händelserna utspelar sig redan på 960-talet. Säkra arkeologiska fynd finns först dock från det sena 1000-talet, varför de isländska sagornas berättelser om Kongahällas storhet under vikingatiden numera anses som litterära konstruktioner. (källa)
8. Kraków var efter Polens delningar en del av den österrikiska monarkin och under andra världskriget ockuperat av Tyskland. Den tyska namnformen Krakau användes länge i svensk litteratur. Numera utgår man dock i svenskt språkbruk från den polska namnformen "Kraków" (skrivs ibland bara Krakow, bokstaven "ó" uttalas som "o" i svenska bo eller bott). På engelska används ibland formen Cracow. Den latinska och italienska formen är Cracovia. Andra språks namn på staden är: Cracovie (franska), Krakkó (ungerska), Krakiv (ukrainska), Krakov (ryska), Krokuva (litauiska), Krakova (finska), Kroke (jiddisch). (källa)
9. Mansnamnet Börje är ett gammalt fornnordiskt namn, känt i alla nordiska språk. Det är etymologiskt samma namn som Birger. Börje är en nedärvd, kontinuerligt använd och språkhistoriskt ljudlagsenlig form. Namnformen Birger kan dels ha sitt ursprung i en medeltida förändring av Börjes och Birgers gemensamma ursprungsform Birghir, varefter Birger sedan kontinuerligt varit känt, och tidvis kommit att uppfattas som en korrektare form, dels kan formen Birger ses som en från fornspråket upptagen form, som blev populär på grund av en nationalromantisk preferens för en förmodat medeltida form. (källa)
10. I Västerbottens inland kallas detta fångstredskap för "kuse". I Finland finns namnformerna katiska, katscha, katsa, kasse och kass. (källa)