Nationalförening Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet nationalförening

1. Lyxtelegram var en särskild form av telegram använd vid gratulation eller kondoleans. Under åren 1912 till 1977 fanns möjlighet att via Telegrafverket, sedermera namnändrat till Televerket, få telegram utskrivna på en speciellt utformad blankett. Behållningen av denna verksamhet tillföll Nationalföreningen mot tuberkulos. Lyxtelegram kom att utgöra en kulturell företeelse då blanketternas bilder ofta skapades av kända konstnärer. Drygt 100 olika blanketter förekom. Totalt sändes mer än 140 miljoner  lyxtelegram, och Nationalföreningen mot tuberkulos fick in 53 miljoner kronor. Initiativtagaren till lyxtelegrammen var grosshandlare Gustaf Hagberg i Göteborg. (källa)
2. Nationalföreningen mot emigrationen bildades på restaurang Runan i Stockholm den 22 maj 1907 och bedrev dels propagandaverksamhet till emigrationens förebyggande, dels förmedlingsverksamhet för anvisning av arbetstillfällen och beredande av egnahem m.m. Kronprins Gustaf Adolf var högste beskyddare. Ledare var Adrian Molin, den formelle ordföranden var Gösta Tamm. Oron för att landet skulle utarmas genom alltför stor emigration var grunden till detta initiativ. (källa)
3. Rörelsen hade nära band till Nationalföreningen mot emigrationen, och de båda organisationernas idéer sammanföll ofta. Organisationerna delade exempelvis uppfattningen att människor kunde förmås att avstå från emigration, om de erbjöds ett gott boende och jord att odla. Under 1890-tal bedrevs också en långvarig debatt om vad som egentligen var emigrationens orsaker, den s.k. emigrationsdebatten. Ur denna debatt kan ungdomsrörelsen sägas ha uppkommit. Debatten resulterade också i den statliga emigrationsutredningen som kom att lägga fram ett antal betänkanden under 1900-talets två första decennier. (källa)
4. 1907 inköpte Magnusson ett till stor del ouppodlat jordområde vid Skövde, där han grundlade den i västra Sverige välkända plantskolan Convallaria. Under flera år har han förestått Nationalföreningens mot emigrationen jordförmedlingsbyrå i Skövde. Magnusson erhöll ett flertal offentliga uppdrag, bland annat ledamotskap av stadsfullmäktige. (källa)
5. I Sverige öppnades det första sanatoriet i Mörsil 1891. Störst problem vållade den smittsamma tuberkulosen i städerna, och 1910 stod det största sanatoriet i Sverige, Stockholms stads sanatorium (i dag Söderby sjukhus) med 440 vårdplatser, färdigt i Salem utanför Stockholm. Ett annat av de mer imponerande sanatorierna, Sävsjö sanatorium, går att återfinna i Sävsjö på Småländska höglandet. Vid sin öppning 1907 var det Sveriges största och den böjda sanatoriebyggnaden är än idag norra Europas största träbyggnad. Samtliga län uppförde under 1900-talets första decennier ett eller flera sanatorier. Svenska nationalföreningen mot tuberkulos (senare Hjärt-Lungfonden), skapad 1905 efter påtryckningar av bland andra Allmänna läkareföreningen (senare Sveriges läkarförbund) och Svenska läkaresällskapet, var initiativtagande till öppnandet av flera av de tidiga sanatorierna. Kungafamiljen engagerade sig och initierade uppförandet av tre så kallade jubileumssanatorier. (källa)
6. År 1905 bildades Blekinge läns förening mot tuberkulos, en länsförening inom Nationalföreningen mot tuberkulos, bildad 1904. Föreningen började tidigt planera för ett sanatorium för länets många tuberkulossjuka. För 5 500 kronor köpte länsföreningen av hemmansägaren Alfred Jonasson 22 tunnland i Fur. Man beslöt sig för att följa arkitekten Ernst Stenhammars ritningar. Byggmästare Svante Svensson fick uppdraget att bygga sanatoriet. Arbetet gjorde han oegennyttigt, arvodet efterskänktes till länsföreningen. (källa)
7. 2 februari - I Sverige presenterar Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar att det under 1981 fanns två miljoner vanerökare i Sverige, och för första gången var det mer kvinnor än män som rökte. (källa)
8. I början av 1900-talet framträdde ett nytt litteraturideal som innebar att skönlitteraturen skulle visa politiskt och socialt engagemang, till skillnad från nittiotalisternas mera idealistiska och romantiska strävanden. Kritiken om brist på förnyelse och engagemang i hennes verk, särskilt efter publikationen av Liljecronas hem (1911), berörde Lagerlöf mycket personligt. Att hon tog upp samtidsproblem i Körkarlen kan tolkas som att hon ville anpassa sig till de nya litterära förväntningarna. Genom dess religiösa och mystiska karaktär samt den symboliska och ibland hyper-naturalistiska gestaltningen står romanen dock samtidigt närmare sekelskifteslitteraturen än 1910-talsprosan. En annan nyhet för denna roman är att Lagerlöf behandlar dödstemat utförligare än i sina tidigare verk. Att just tuberkulos blev ett huvudämne berodde på att Svenska nationalföreningen mot tuberkulos bad författarinnan att skriva propaganda mot sjukdomen. Lagerlöf själv hade personliga erfarenheter av tuberkulos genom sin syster Annas sjukdom och död 1879. Denna erfarenhet kan förklara hennes villighet att skriva för föreningen och har förmodligen påverkat beskrivningen av personernas sjukdom i boken, särskilt skildringen av slumsyster Edit. (källa)
9. År 1907 tog Molin tillsammans med expeditionschefen Karl Axel Fryxell initiativet till Nationalföreningen mot emigrationen, i vilken han, alltsedan den bildades, var sekreterare och ombudsman. 1910 företog han med statsanslag en resa i Förenta Staterna och Kanada för att studera de utvandrade svenskarnas levnadsförhållanden, som han skildrade i Hur svensk-amerikanerna bo (1912). Han var från 1913 verkställande direktör i AB Svensk jordförmedling, som var en samlande kraft för många lokala egnahemsbolag och syftade till att dels hjälpa svenskar att bygga egna villor (att kolonisera landsbygden), dels att hjälpa svenskamerikaner som ville återvända hem. (källa)
10. Hösten 1948 utkom Dagermans mest lästa, sålda och citerade roman Bränt barn, om filosofistudenten Bengt som befinner sig i ett förtvivlat inre uppror efter moderns död. Han förälskar sig i faderns nya kvinna och de inleder ett förbjudet förhållande. Dagerman var i någotsånär god form igen. År 1948 skrev han – på beställning av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande – novellen "Att döda ett barn", som filmatiserades, och året därpå, (1949), kom romanen Bröllopsbesvär, en folklig burlesk med kritisk udd inspirerad av Dagermans uppväxtmiljö i Älvkarleby. (källa)