Nationalromantiker Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet nationalromantiker

1. Tegel kom att uppleva en storhetstid mellan 1890 och 1920 då nationalromantiken slog igenom i arkitekturen. Nationalromantikerna var visserligen svagare för trähus, men i stadsbebyggelsen fick man hänge sig åt tegeldyrkan. Många kyrkor, palats och förvaltningsbyggnader från denna tid byggdes i tegel med Köpenhamns rådhus från sekelskiftet 1900 som ett typexempel. (källa)
2. Det enda man säkert vet om Jens Langkniv är att han var en landstrykare som omtalas i rättsprotokoll från 1598. Han och några kumpaner stod då åtalade i Randers för att ha överfallit och rånat en kvinna. Att han skulle ha deltagit i striderna mot Wallenstein verkar osannolikt, eftersom det inte finns minsta spår av honom i skriftliga källor från så sen tid. Förmodligen var han då redan död. Det är också värt att notera, att Jens Langkniv i de äldsta sägner som berättats om honom, skildras som en ond och brutal våldsverkare. Enligt en jylländsk folksägen var Jens Langkniv en barnamördare som genom att äta nio av sina offers hjärtan hoppades erhålla en övernaturlig flygförmåga. Det är först i nationalromantikern Steen Steensen Blichers jylländska noveller som han får hjältegloria. I stället för att skildra honom som den förbrytare han var, utmålar Blicher honom som en ädel bandit i kamp mot en orättrådig överhet. Blicher anknöt till redan existerande sägner, men gav dem en ny tendens, vilket i sin tur, på grund av novellernas popularitet, kom att återverka på det folkliga berättandet. Den gamle stråtrövarens "rehabilitering" blev slutligen fullbordad i Jeppe Aakjærs roman Jens Langkniv (1915), som skildrar den fredlöses äventyr på Jylland under trettioåriga kriget – då den historiske Jens Langkniv knappast längre var i livet. (källa)
3. Peterson-Berger komponerade också en violinkonsert, som brukar anses som det mest lyckade orkesterverket i hans produktion. Denna saknar all form av litterärt program. Han var också operatonsättare och som sådan mest känd för Arnljot, som kan ses som en av Sveriges nationaloperor. Även om Peterson-Berger var nationalromantiker var han inte enbart intresserad av nordisk kultur, utan också av medelhavsländernas. Detta hörs bland annat i symfonin Sunnanfärd, som skildrar en tänkt eller drömd resa från Norden till Grekland och åter, samt i pianosviterna Anakreontika och Italiana. (källa)