Nattfjäril Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet nattfjäril

1. Nattfjärilar, phalaina, är populärnamnet på de fjärilar som inte tillhör dagfjärilarna. De utgör inte någon enhetlig taxonomisk grupp. Till skillnad från dagfjärilar är de oftast hårigare och grövre, men det finns de nattfjärilar, så kallade mätare, som oftast förknippas med vissa dagfjärilar. Nattfjärilar kan se i nästan mörker och flyger på natten för att sedan sova på dagen. Fjärilssamlare använder ofta en vit duk och en lampa som avger ultraviolett ljus, för att kunna locka nattfjärilar och fånga in dem till samlingen, så kallad ljusfångst. (källa)
2. På flera sätt liknar dessa insekter vissa små nattfjärilar. Mandiblerna är förkrympta och de övriga mundelarna är formade för att suga upp flytande näring (fast på ett annat sätt än hos fjärilarna). (källa)
3. Nattkaktussläktets arter är vanligen klättrande buskar. Stammarna har oftast mellan tre och tio kanter eller åsar, med det finns arter som bildar platta, breda stammar likt bladkaktussläktet (Epiphyllum) . Nattkaktusar har en av växtvärldens största blommor som kan bli 40 centimeter långa, 25 centimeter breda, det vanliga är dock blommor mellan 15–25 cm långa. De inre blombladen är vita eller svagt gula eller blekt rosa, ibland med röda markeringar. De pollineras av fladdermöss eller nattfjärilar och blommar endast om natten. Arter som pollineras av nattfjärilar har en behaglig, ofta vaniljliknande doft, eller liknande den hos citrusblommor. Fladdermuspollinerade arter doftar obehagligt, eller i bästa fall underligt. På morgonen är blomningen över och blomman hänger slak och sladdrig. Frukterna är taggiga och ofta håriga, röda eller gula. De är ätliga. (källa)
4. Liksom flera andra sångare har trädgårdssångaren en spelflykt och olika lekbeteenden. Bland annat kan hanen börja vibrera snabbt med vingarna så den liknar en stor nattfjäril, samtidigt som den fäller ut stjärten. Detta gör han sittande på en gren nära honan, vilken han snart närmar sig sidledes med snabba benrörelser. (källa)
5. Ordet har delvis mytiskt ursprung, men anses i allmänhet komma från dess engelska betydelse insekt eller kryp. Enligt en myt härledde man på någon av de tidigare relästyrda datorerna (som BARK) en felaktig funktion i datorn till en nattfjäril som hittades död bland reläerna. Ordet skall emellertid ha använts redan på 1870-talet av Thomas Edison för att beskriva fel i en apparatur. (källa)
6. Höjdpunkten i hans karriär var när han hittade två nya arter som fick namn efter honom. En nattfjäril som fick det latinska namnet Melita cinxia winbladii och en gräsfjäril som gavs det latinska namnet Coenonympha pamphilus winbladii. (källa)
7. Ligustersvärmare (Sphinx ligustri) av familjen svärmare är den största nattfjärilen i Sverige. Den förekommer från Atlasbergen i norra Afrika i söder till mellersta Sverige och Finland i norr, samt österut genom Ryssland och nordvästra Indien ända bort till norra Japan. (källa)
8. Forskningen om feromoner kom igång relativt sent. Inte förrän i slutet av 1950-talet lyckades en tysk forskargrupp, ledd av Adolf Butenandt, för första gången kemiskt identifiera ett feromon. Nuförtiden har man en mycket god uppfattning av hur feromoner fungerar och hur de styr vissa djur. Speciellt nattfjärilen och gnagare har använts som försöksdjur i dessa sammanhang. När det gäller människor och generellt människoaporna har man länge trott att dessa arter sällan eller aldrig använder luktsinnet i sociala situationer. Idag vet man att människoapornas luktsinne har betydelse även om delar av lukterna inte uppfattas av den medvetna hjärnan. (källa)
9. En forskargrupp vid Lunds universitet lyckades år 2002 visa att Delephilia Elpenor kan se färger i mörker. Med hjälp av beteendeexperiment kunde forskarna visa att nattfjärilen kunde lära sig skilja på olikfärgade konstgjorda blommor i mycket svagt ljus, motsvarande en stjärnklar natt – så svagt ljus att människor på sin höjd ser gråskalor. (källa)
10. Fibrerna i linet som används vid tillverkningen brukar vara 25–150 centimeter långa, vilket är ovanligt långt för tyger, men bara 12–16 mikrometer i diameter. Linne har hög vattenuppsugningsförmåga, vilket gör det särskilt lämpat till diskhanddukar. Vid mangling får linnefibrerna glans, vilket uppskattas för finare bordsdukar och servetter. Andra positiva egenskaper hos linne är att det inte gillas av nattfjärilar och ängrar samt att det krymper nästan inget vid tvätt. (källa)