Nattvard Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet nattvard

1. I Svenska kyrkan börjar nattvardsgudstjänster med syndabekännelse och förlåtelse (så kallat infogat skriftermål). Nästa huvudmoment är bibelläsning, ofta en text från Gamla testamentet, en från brevlitteraturen (episteltext) och en från evangelierna (evangelietext) och därefter en predikan. Därefter kan trosbekännelsen – credo – läsas, antingen den apostoliska eller den nicenska och följs ofta av kyrkans förbön och därefter av själva nattvardsgudstjänsten som inleds med en nattvardsbön, där bland annat instiftelseorden och Fader vår ingår. Traditionellt samlas man sedan i koret för att ta emot nattvarden, det förekommer också att prästen går ner till församlingen med nattvardsgåvorna. Gudstjänsten avslutas med tackbön och välsignelsen. (källa)
2. Hostia (latin "offer") är den vanliga beteckningen för nattvardsbrödet i Romersk-katolska kyrkan. I Svenska kyrkan används vanligen ordet oblat. I många frikyrkosamfund firar man nattvard med vanligt bröd, och då kallar man det helt enkelt för nattvardsbröd eller bröd. (källa)
3. Högmässogudstjänsten omfattar aktuella söndags bibeltexter, och innefattar ingen nattvard. Den är därmed ingen mässa (i tidigare upplagor av den svenska kyrkohandboken kallades den dock "högmässa utan nattvard"), utan en gudstjänst som firas på högmässotid, vilket är söndag eller helgdag, oftast på förmiddagen. Många församlingar firar vissa söndagar högmässogudstjänst i stället för högmässa. (källa)
4. Kommunion (latin: communio, gemenskap, delaktighet) är namnet på nattvardsgången, eftersom den, enligt kyrkans lära, gör nattvardsgästen (kommunikanten) delaktig av Kristi lekamen och blod. (källa)
5. Det används såväl inom Romersk-katolska kyrkan som i vissa reformerade traditioner. I Svenska kyrkan har korkåpan efter reformationen mestadels kommit att ses som ett biskopligt plagg, men används nu ibland av vanliga präster vid högtidligare tillfällen men då nattvard ej firas. (källa)
6. I källor från vikingatid och medeltid anges dagvard och nattvard som namnet för huvudmåltiderna. Begreppen förändrades och dagvard senarelades på dygnet och kom att kallas middagsmåltid under senmedeltiden. Under 1400-talet infördes frukost som begrepp i svenskan för dagens första huvudmåltid (under förmiddagstid eller mitt på dagen) samtidigt som dagvard och nattvard betraktades som lättare måltider på morgon respektive kväll. Kvällens lättare nattvard kom så småningom att kallas kvällsvard eller aftonmål. Idag kan samma slags lättare kvällsmåltid kallas kvällsmål. Under 1500- och 1600-talet tillkom aftonvard som en större måltid på kvällningen och middag användes för det huvumål som avåts mitt på dagen (runt klockan 12). (källa)
7. Reformatorerna Luther, Calvin och Zwingli, däremot, lärde att mässan främst var en måltid, en upprepning av Kristi sista måltid. Därav det protestantiska bruket att benämna mässan som nattvard. Lutheranerna företräder i likhet med de Romersk-katolska och Ortodoxa kyrkorna en tro på realpresensen, det vill säga att brödet och vinet i och med instiftelseorden verkligen är Kristi kropp respektive blod, av Martin Luther förklarat som att Kristus är "i och med och under" bröd och vin. De reformerta (Calvins och Zwinglis efterföljare) avvisar denna tanke och menar att talet om "Kristi kropp och blod" endast är symboliskt. Svenska kyrkan företräder den lutherska uppfattningen. (källa)
8. Romersk-katolsk teologi framhåller att prästen när han läser mässans instiftelseord (Detta är min kropp...) bokstavligen förvandlar brödet och vinet till Jesu kropp och blod. Härigenom och genom förtäringen av det invigda brödet och vinet gestaltas Jesu offerdöd på korset symboliskt och görs på så sätt sakramentalt och oblodigt närvarande på nytt. Det enda historiska korsoffret upprepas inte utan närvarandegörs bortom tid och rum. De troende, som befinner sig i den av Gud skapade tiden, får på detta sätten glimt av Guds eviga tid. Den troende kan då förena sig och sitt eget lidande med Kristi eget offer. Därför talar katolsk teologi om kommunion (förening) hellre än om nattvard (måltid). (källa)
9. Nattvarden, även eukaristi, kommunionen eller altarets sakrament, är den mest särpräglade ritualen i den kristna religionen. I nattvarden förtärs rituellt små mängder bröd och/eller vin, som på olika sätt anses vara eller representera Jesu Kristi kropp och blod. (källa)