Naturkänsla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet naturkänsla

1. Beethoven hade låtit sig inspireras av sina naturkänslor. Symfonin inleds med en fridfull och uppmuntrande sats som skildrar kompositörens känslor när han kommer till landet. Den andra satsen, av Beethoven kallad "Vid bäcken", anses ofta vara en av hans mest vackra och fridfulla kompositioner. Vid öppnandet spelar stråkinstrumenten ett motiv som tydligt imiterar ett vattenflöde. (källa)
2. Den svenska naturkänslans historia (natursynen). (källa)
3. Idag arbetar Naturskyddsföreningen med att stärka naturkänslan och kärleken till naturen parallellt med politisk påverkan och en bred internationell verksamhet. (källa)
4. Ekström studerade vid Konstakademien 1865-72 där han influerades mer av den franska traditionen, än av Düsseldorfskolan. Ekström begav sig därför till Paris våren 1876, då han med Oscar II:s understöd företog sin första studieresa söderut. Ekström levde i Frankrike till 1890, delvis i och omkring Paris (inkluderat Barbizon och Saint-Germain), delvis i Carolles, Normandie. Han blev genast en beundrare av Barbizonskolans mästare och framför allt av Corot, "den störste bland de stora" som han omnämner honom i ett brev till Olof Hermelin. Det upplösta valörmåleriet och silverdiset från Corots tavlor inspirerade Ekströms syn på naturen. I sina dukar från Frankrike skildrar han med lyrisk känsla landskapets stämning, ljusets spel i lövmassorna, färgskimret över ängar och vatten. Lyrismen stegras stundom till en romantisk styrka såsom i Kustlandskap i månsken från 1877. Under 80-talet fortsätter han mest i samma lyriska stil. Översvämning (i prins Eugens samling) är ett stort prov på hans förtonande ljusstudium och hans varma naturkänsla. Under denna tid skildrar han också landskapet enbart för formernas skull. Den känsliga stämningen har i regel försvunnit i de målningar som utfördes under vistelsen i Carolles som i "Franskt landskap". Dessa är dock mindre betecknade för Ekströms temperament än de mjuka, ljusdallrande stämningarna. Den ytterst fina ljusbehandlingen är hans särmärke bland de svenska friluftsmålarna. Han debuterade på salongen i Paris 1878 med Franskt landskap och var guldmedaljist vid Exposition Universelle 1889, med flera verk från sent 1880-tal. (källa)
5. Prins Eugen visade sig snart ha ett självständigt konstnärstemperament, en subtil naturkänsla, som sökte sig egna uttryck. Hans alster under de första åren efter Paristiden visade ett kärleksfullt detaljstudium och samtidigt en strävan till melodiös naturstämning: Månuppgång, Morgonstämning, båda motiv från högfjället, Våren, Insjön, motiv från mälarbygden. Ett överraskande uppslag var Skogen med dess starka stämning av ensamhet i skogens djup bland de höga, täta furustammarna. När den ställdes ut skojade man om den som "prinsens stamtavla". (källa)
6. Heyduk var en senromantiker av naivt och milt kynne med något epigonartad stil även i sina bättre skapelser. Han gav sina främsta bidrag inom lyriken, där han anslöt sig till folkvisan. Bland Heyduk talrika diktsaminar märks Skogsblommor (1873) och Bortblåsta blad (1886). Hans många versberättelser med motiv ur folklivet ger uttryck åt en hänförd naturkänsla. Mindre framgång hade han med sina försök att skildra tjeckernas tragiska öde under 30-åriga kriget. (källa)
7. År 1753 begav han sig till Paris och blev samma år medlem av konstakademien. Som receptionsstycke lämnade han En hamnstad i solnedgång. Han hade stor framgång, blev med ens en målare på modet, strödde omkring sig marinmålningar med storm, skeppsbrott, blixtar, månsken, nattstämning. Han har blivit kallad den förste furnissören av romantik. Skickligheten i anordning och effekt fick ersätta den övertygande naturkänsla min finner i hans tidigare alster. I Louvren finns av hans hand 15 stora bilder av franska hamnstäder (1755–1765) samt ett 30-tal landskap av olika slag. I Stockholms Nationalmuseum är han representerad av sex smärre målningar. (källa)