Naturskildring Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet naturskildring

1. Gessner vann stor popularitet med sina herdeidyller, bland vilka märks Daphnis (1754, svensk översättning 1794), Idyllen (1756), Der Tod Abels (1758, svensk översättning 1789 och 1804) och Der erste Schiffer (1762, svensk översättning 1797). Gessner förnyade 1700-talets herdedikt, i det att han utbytte versen mot poetiserad prosa och i sina pastoraler förmedlade rokokon och den engelska borgerliga realismen. Han behöll åtskilligt av den antika herdepoesins tillbehör, samtidigt som han ville återge sin egen hembygds miljö. Naturskildringen är dock inte särskilt ingående. Gessners pastoraler är inte enbart erotiska utan prisar också familjekänslan och hemlivet. De ger ofta uttryck för en tårmild och tämligen ytlig moralisk känsla samt åt ett med Rousseauanismen besläktat svärmeri för den naturliga människan. Känslighet, godhet och framför allt oskuld karaktäriserar hans typer. Carl Christoffer Gjörwell den äldre var tydligt inspirerad av Gessner, men även Bengt Lidner, Thomas Thorild och Frans Michael Franzén. Salomon Gessners samlade skrifter utgavs 1841 och hans efterlämnade brev 1801. (källa)
2. Munsterhjelm var mycket produktiv och bevarade under hela sitt liv starka intryck av den tyska, särskilt den düsseldorfska, konsten. Av senare strömningar berörde endast det franska friluftsmåleriet hans konst, och efter ett besök i Paris 1882 utförde han oftare sina landskap direkt efter naturen och använde en betydligt ljusare och klarare färgskala. De flesta av sina tavlor, i regel med motiv från inlandsnaturen, målade han ur minnet. Hans strandlandskap i höst- eller vinterskrud och månskensstycken präglas av en idealiserad och enkel naturskildring och höjer sig stundom till en känslig poetisk flykt, men förefaller ofta väl ytliga, och under de senare åren av hans liv tog en slentrianmässig ateljékomposition helt överhand. Munsterhjelm är representerad vid Åbo Akademi. (källa)
3. De betagande miljö- och naturskildringarna och de i nytt ljus stående människogestalterna i hans på mycket skarp självreflexion grundade novellkonst, som ofta färgades av en proletäranpassad nietzscheanism, hänförde många i samtiden och fick även stor uppmärksamhet utomlands. Med teaterstyckena Småborgare och På bottnen (i den första svenska översättningen 1903 kallad Natthärberget, efter förebild av tyska titeln Nachtasyl) vann Gorkij 1902 stor scenisk framgång. Under de följande två åren spelades den sistnämnda pjäsen över 500 gånger i Berlin. I Sankt Petersburg blev Gorkij medlem av socialdemokratiska partiet och utgav 1899–1901 i marxisternas tidskrift Livet ("Zjiznj") två stora romaner Foma Gordejev (svensk översättning 1902) och Tre (svensk översättning Tre människor 1902). På grund av införandet av en av Gorkij skriven symbolisk dikt med revolutionär syftning, Sången om stormbådaren, blev tidskriften Livet indragen av censuren. Samma år, 1901, fick Gorkij som politiskt misshaglig person undergå fängelsestraff och förvisades sedan hösten 1901 till Krim. (källa)
4. Kampen mellan det onda och det goda och växlingen mellan fred och krig är konstanta teman i Sandgrens verk. De är alltid förknippade med en djup religiös reflektion. I en intervju har han förklarat att han reagerar mot all form av orättvisa. Vad beträffar religionens och de religiösa frågornas betydande roll i sitt verk säger han att det återspeglar människans verklighet. "De religiösa frågorna finns under ytan hos alla. Människan ställer sig frågor om livet, om döden och om tron. Det är problem som alltid finns med. Vi kämpar med trögheten i allt det som omger oss. Materiellt talat är vi rika, alldeles för rika, men denna rikedom skapar en tomhet." Sandgrens litterära stil utmärkte sig genom sin klarhet, sin lyriska prosa och sina mycket vackra och noggranna naturskildringar. Sandgren var jägare sedan barndomen, skrev flera jaktböcker och var redaktör för tidskriften Jägaren under 30 år. (källa)
5. Bryant, som studerade juridik och någon tid vara advokat, övergick 1825 till journalistiken och blev 1826 medredaktör, från 1829 huvudredaktör och ägare av The evening post, som under Bryants ledning blev Amerikas största tidning. Genom sina artiklar här skapade Bryant en bestämd riktning inom amerikansk journalistik, kännetecknad av måttfullhet, energi och värdighet. Sin egentliga berömmelse har Bryant som poet. Från hans förstlingsverk Thanatopsis, som han skrev redan 1812, men utgav först 1817, har man velat datera den första självständiga amerikanska poesin. Han bästa dikter, som återfinns i de två första samlingarna Poems (1821-32), har han skapat finstämda naturskildringar som jämförts med William Wordsworths. Mot slutet av sitt liv översatte Bryant på blankvers Iliaden och Odysséen (1870-71). (källa)
6. De expressiva naturskildringarna får här, till skillnad från de tidigare operornas illustrerade naturmusik, en avgjort psykologisk roll. Huvudpersonernas känslor förmedlas av naturen och framför allt av floden Volga. Den är närvarande ända från första aktens början fram till självmordet, till och med i kärleksscenen. Vid ovädersscenens höjdpunkt förstärker de rasande naturelementen Katjas skräck, som stegras till vansinne. (källa)