Neonljus Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet neonljus

1. På 1930-talet lanserades funktionalismen i Sverige där Stockholmsutställningen 1930 inte bara räknas som genombrottet för den nya arkitekturstilen i Sverige utan även för det riktigt stora genombrottet av neonskylten. Ljusskyltar blev en del av arkitekturen som på Esselte-huset mittemot Stockholms central, där resenären som klev ut på Centralplan formligen bländades av allt neonljus. Stockholms troligen mest spridda ljusskylt skapades 1933 och är den välkända T-symbolen för Stockholms tunnelbana. (källa)
2. Till genrens främsta kännetecken hör en cynisk och dyster värld av falskspel, svek, girighet, korruption och mord. Till stilen hör osminkade skildringar av våld, sexualitet och brottslighet. Tekniskt utmärker sig genren bland annat av utmanande och sneda kameravinklar, lågt placerad kamera, nattscener och dramatiska ljus- och skuggeffekter, t.ex. Low-key, motljus, långa skuggor och siluetter. Återkommande drag var rök, regnvåta gator, neonljus, mörka gränder, nattklubbar, flashback-episoder, berättarröster, privatdetektiver samt en femme fatale – en farlig och förförisk kvinna. (källa)
3. Alcazars entré dominerades av en lång baldakin med neonslingor i rött och grönt på undersidan och biografens namn i blått neonljus på ovansidan. Foajé och salong sträckte sig i bottenvåningen från gathuset, under en överbyggd innergård till gårdshuset. Salongen hade en långsträckt, oval form och rymde 700 platser. Fåtöljerna var klädda i ljusgrått sammetstyg. Väggarnas ytor bestod av träpanel i gulbrun nyans och taket var formgivet med tvärgående ribbor som belystes uppifrån med gult ljus. Huvudridån var av ljusgrön sammet. Alcazar saknade läktare eller balkong, men de bakersta sex stolsraderna var något upphöjda för bättre sikt. (källa)
4. Han var son till jur. dr. J.J. ten Siethoff och Engla Schultz och från 1944 gift med Ylva Margareta Elisabet Ringqvist-ten Siethoff. Han studerade konst vid Berggrens och Isaac Grünewalds målarskolor innan han studerade vid Konsthögskolan 1946–1951 därefter företog han ett antal studieresor till Nederländerna och Frankrike bland annat med ett stipendium från H Ax:son Johnsons stiftelse. Bland hans offentliga arbeten märks en förlaga till en ridå för SF-biografen Röda Kvarn i Karlstad, neonljus till SAS kontorsbyggnad på Ulvsundavägen i Stockholm, en abstrakt väggdekoration för Kungsholmshallen, väggdekorationer på Hotell Malmen i Stockholm och sju mosaikväggar i natursten för HSB:s bostadsområde i Oxelösund. Hans konst var till en början influerad av de äldre akademieleverna men i slutet på 1940-talet övergick han till ett mer nonfigurativt måleri och består förutom nonfigurativa kompositioner av geometriska figurer samt polykroma träskulpturer som bär drag från Söderhavsfolkens avgudabilder. Tillsammans med Gun Setterdahl och Erik Svensson ställde han ut på Galleri Brinken i Stockholm 1950 och tillsammans med Bror Ingemar Fröberg och Olle Langert på Gummesons konsthall 1953 samt i Lycksele 1954 tillsammans med Lennart Gram och Rune Hagman. Separat ställde han bland annat ut i Halmstad och Linköping. Han medverkade i Nationalmuseums utställning Unga tecknare, HSB:s utställning God konst i alla hem, Folket till konsten på Liljevalchs konsthall samt Sveriges allmänna konstförenings vårsalonger. Som illustratör illustrerade han bland annat Karin Schultz ungdomsböcker Vintergator och stjärnvägar och Pansarhajar, skräcködlor och grottmänniskor. Makarna ten Siethoff är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm. (källa)