Neutralitetspolitik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet neutralitetspolitik

1. Permittenttrafiken (även transiteringarna och i folkmun tysktågen) var transiteringen av 2,1 miljoner tyska soldater med järnväg genom Sverige under andra världskriget enligt en överenkommelse mellan Sverige och Nazityskland i juli 1940. Trafiken pågick under perioden juni 1940 till augusti 1943 och bröt mot Sveriges neutralitetspolitik. (källa)
2. I en kommentar den 26 juli sade Folkpartiets partiledare Sven Wedén: "Det skulle stå i god överensstämmelse med den svenska regeringens principiella hållning beträffande uttalanden i betydelsefulla internationella frågor med ideologisk innebörd, om statsminister Tage Erlander och hans kolleger vill göra ett uttalande till stöd för det tjeckoslovakiska folkets självbestämmanderätt. En fortsättning på hittillsvarande tystnad från regeringens sida kan leda till missförståndet att den svenska neutralitetspolitikens innebörd förändrats.". (källa)
3. Vid en frågedebatt i riksdagen januari 1975 deklarerade han att Sverige formellt hade brutit förbindelserna med Sydvietnam. Den 27 januari 1975 var det två år sedan vapenvilan mellan de stridande parterna i Vietnam undertecknats i Paris, vilket utrikesministern högtidlighöll med ett tal där han kritiserade president Fords vietnampolitik, och sade vidare att den amerikanska krigföringen i Vietnam vanhedrat demokratin. Han menade vidare att militärregimen i Saigon bara klamrade sig fast vid makten tack vare stödet från USA, och att den amerikanska rollen i Vietnamkriget var betydande. Detta tal resulterade i häftiga amerikanska reaktioner, och en officiell protest från USA:s ambassadör. I februari 1975 besökte han Egypten, vilket resulterade i att ett femårigt ekonomiskt och tekniskt avtal skrevs under. Under Riksdagens utrikesdebatt i mars 1975 försvarade han med de borgerliga talesmännen Saab-Scanias försök att sälja jaktplanet Viggen till NATO-länderna Norge, Danmark, Holland och Belgien. Han ansåg att detta var i överensstämmelse med den alliansfria utrikespolitiken, vilket kritiserades av VPK-ledaren Lars Werner, som ett brott mot neutralitetspolitikens principer. I april 1975 besökte han Israel i syfte att skaffa informationer om Mellanösternfrågan och träffade Israels dåvarande premiärminister Yitzhak Rabin. Han delgav denne "hjärtliga hälsningar från svenska folket till alla våra vänner i Israel". Han rådde Israel att förhandla med PLO i syfte att få dem att avstå från terror och att inrikta sig på politiska lösningar. Han åtföljde kung Carl XVI Gustaf på Islandsresa i juni 1975, där kungen återlämnade det enda återstående 700-åriga manuskriptbladet av Heimskringla, samt besökte Thingvellir och Vidsvinafellsjökeln. Från juli till början av augusti 1975 medföljde han statsminister Palme till den europeiska säkerhetskonferensen i Helsingfors, där de träffade värden president Kekkonen. Palme träffade där USA:s utrikesminister Henry Kissinger för första gången. När Angola blev självständigt den 11 november 1975 meddelade han att det diplomatiska erkännandet skulle dröja tills det politiska förhållandet hade stabiliserats. Han gjorde även klart att det från 1971 till MPLA utgångna svenska bidraget tills vidare skulle frysas. (källa)
4. Günther var av den uppfattningen, att hans främsta insats som utrikesminister var under finska vinterkriget, då han avvärjde de allierades planer på att skapa en front mot Tyskland i Sverige. Han hade goda kontaker med den ryske envoyén i Stockholm, Aleksandra Kollontaj, och lyckades hålla Sverige neutralt till den 22 juni 1941 då han yrkade bifall för att Engelbrechtdivisionen transiterades från Norge till Finland via Sverige. Regeringsbeslutet drevs igenom med stöd av bland annat kung Gustaf V och blev orsaken till den så kallade midsommarkrisen juni 1941. För denna eftergift, och regeringens uppenbara åsidosättande av neutralitetspolitiken, har Günther blivit kritiserad. Officiellt framhölls att åtgärden var en engångsföreteelse, och senare liknande krav från Tyskland avslogs av regeringen på inrådan av Günther. En transport av 500 sjuka tyska soldater, permittenttrafiken, tilläts dock mellan Torneå och Helsingborg årsskiftet 1941–42. (källa)
5. Under 1944 blev han både Gustaf Anderssons efterträdare som partiledare för Folkpartiet, vilket han var till 1967, och handelsminister i Per-Albin Hanssons samlingsregering, till 1945. Att valet föll på Ohlin i fråga om partiledarposten syntes vara självklart för partiledningen, och då en folkpartistisk post i regeringen skulle tillsättas, avgick socialdemokraten Herman Eriksson som handelsminister till Ohlins förmån. Under densamma tiden kritiserades han för att ha skrivit ledare i Stockholms-Tidningen, som blivit alltmera pronazistisk men detta var strömningar som han motarbetade. I egenskap av riksdagsman framförde han också flera gånger önskemål om att samlingsregeringen skulle fördöma de tyska angreppen på grannländerna men skulle alltid ställa sig bakom neutralitetspolitiken, även senare under kalla kriget. Samtidigt var han till skillnad från flera av sina partikamrater försvarsvän. (källa)
6. Bör Sverige i framtiden frångå neutralitetspolitiken? (1945). (källa)
7. Bland andra av Boëthius verk kan nämnas Heder och samvete (1991), som är en kritisk genomgång av den svenska neutralitetspolitiken under andra världskriget. (källa)
8. Den svenska regeringen konstaterar att medlemskap i EEC är oförenligt med neutralitetspolitiken. (källa)
9. Romanerna är på ett plan realistiska Stockholmsskildringar om en diskussionsgrupp kring fastighetsmäklaren Johannes Krilon men samtidigt en sinnrik allegori om andra världskriget. Böckerna skrevs under det pågående kriget och innehåller en stark kritik mot nazism och fascism men också mot den svenska neutralitetspolitiken under beredskapstiden. (källa)
10. Fredrik Vilhelm var en redbar karaktär, men utan större energi och begåvning. Han gjorde visserligen slut på det frivola hovlivet och det inskränkta styret, då han avskedade faderns gunstlingar, men fortsatte den franskvänliga neutralitetspolitiken, som grundlagts genom freden i Basel 1795. Denna politik slutade med katastrof. När Napoleon korsade Preussens planer på att ta kontrollen över Hannover, kunde Fredrik Vilhelm, som var starkt beroende av sin omgivning, inte hålla stånd mot krigspartiet vid hovet, och bröt oförberett med Frankrike 1806. Preussiska armén gjorde i det följande kriget ett fullständigt sammanbrott, Fredrik Vilhelm måste fly till Ostpreussen och i freden i Tilsit 1807 avträda närmare halva sitt rike. Under dessa motgångar hade Fredrik Vilhelm ett starkt stöd av sin drottning Louise av Mecklenburg-Strelitz, som var en starkare karaktär än han själv. (källa)