Neutron Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet neutron

1. En väteatom är en atom av grundämnet väte. Den består av en ensam negativt laddad elektron som befinner sig runt en positivt laddad proton. Eventuellt kan det även finnas en eller flera neutrala neutroner tätt bundna till protonen. Bohrs atommodell ger att atomens diameter är ungefär 10−10 m, hundratusen gånger så stor som kärnan. Väteatomen är den enda atom som är så enkel att det finns lösningar till både den icke-relativistiska Schrödingerekvationen och den relativistiska Diracekvationen, vilka bestämmer elektronens beteende och var man kan tänkas hitta den. Inom fysik och kemi talar man även om "väteliknande" atomer. En väteliknande atom utgör ett två-partikelsystem bestående av en kärna med en positivt laddad partikel (inte nödvändigtvis en proton) och en elektron. Exempel på väteliknande atomer är positronium och myonium. (källa)
2. I kärnfysik kan neutroner ge upphov till kedjereaktioner när det klyvbara materialet har uppnått kritisk massa. Både kärnvapen och kärnkraftverk beror på en kedjereaktion, men det finns olika mekanismer. (källa)
3. Kristallografiska metodet beror numera på analyser av de diffraktionsmönster som framkommer från ett prov som är målet för strålning av något slag. Strålningen är inte alltid elektromagnetisk, även om röntgenstrålar är det vanligaste valet. För vissa ändamål används elektroner eller neutroner, vilket är möjligt beroende på partiklarnas våglängd. Kristallografer använder ofta en specifik typ av illuminans när de refererar till olika metoder som röntgen-diffraktion, neutron-diffraktion och elektron-diffraktion. (källa)
4. Fission innebär klyvning av tunga atomkärnor som till exempel uran-, torium- eller plutoniumisotoper. Fission kan uppstå spontant, eller induceras genom att atomkärnan upptar en neutron eller någon annan partikel. Vid spontan kärnklyvning har sönderfallsprodukterna totalt en lägre vilomassa än ursprungskärnan. Överskottet övergår till fri energi. Atomkärnor som kan klyvas kallas fissionabla. Atomkärnor som dessutom kan upprätthålla en nukleär kedjereaktion (kriticitet) kallas fissila. Atomkärnor som kan bli fissila genom neutronabsorption kallas fertila. (källa)
5. Atomkärnan hos vissa isotoper av grundämnen som plutonium och uran kan om de bombarderas med neutroner fånga in en neutron och därigenom bli så instabila att de klyvs. I processen frigörs neutroner som i sin tur kan klyva fler atomkärnor och därigenom hålla igång en kedjereaktion. Därutöver bildas nya, mindre atomkärnor, och stora mängder energi frigörs som rörelseenergi hos klyvningsprodukterna samt gammastrålning. När denna rörelseenergi och strålning sprids i omgivande gods, genom att partiklarna krockar med omkringliggande atomer, innebär det att värmen stiger. (källa)
6. Neutroner och protoner (nukleoner) i atomkärnan hålls ihop av den fundamentala kraft som kallas stark växelverkan. En atomkärna är ett system som strävar efter så låg energinivå som möjligt i form av bindningsenergi. De kärnor i naturen som har lägst energinivå, är därmed stabilast, de som är ungefär av samma storlek/viktförhållande som järn har lägst energinivå på atomnivå. Tyngre och lättare kärnor har därför i någon mening ett överskott på bindningsenergi. Denna obalans kan teoretiskt sett användas på två sätt för att utvinna energi, med fission och fusion. Fission utnyttjar att vissa kärnor som är tyngre än järn kan bli stabilare genom att klyvas och att processen avger överskottsenergi. Fusion utnyttjar det omvända förhållandet, att vissa atomkärnor som är lättare än järn kan göra sig av med sin överskottsenergi genom att atomkärnor slås ihop. Den hopslagna atomkärnan har sammantaget lägre energinivå än ursprungsatomkärnorna. (källa)
7. Exempel på kärnreaktioner kan vara att en neutron absorberas av en kärna medan en alfapartikel lämnar den ((n,α)-reaktion) eller att en proton absorberas varpå gammastrålning lämnar kärnan ((p,γ)-reaktion). (källa)
8. I en kärnreaktor sker kärnreaktioner varvid energi frigörs. Den vanligaste reaktionen är klyvning av uran-235-atomer. Klyvningen åstadkoms genom att urankärnorna träffas av neutroner. När en atomkärna träffas av en neutron med lämplig hastighet, kan den klyvas till två lättare atomkärnor samt 2-3 stycken nya neutroner. De i klyvningen uppkomna kärnorna är i allmänhet instabila och avger strålning och energi när de sönderfaller till stabila isotoper. Klyvnings- eller fissionsprodukterna har en lägre bindningsenergi än urankärnorna och neutronerna, och därmed frigörs energiöverskottet som värmeenergi. (källa)
9. Masstal är antalet nukleoner, det vill säga summan av antalet protoner och neutroner, i en atom. Betecknas vanligen med bokstaven A. Atomnumret Z betecknar antalet protoner i en atom. Antalet neutroner (N) = A - Z. (källa)