Vad betyder och hur uttalas neutrumform
Neutrumform uttalas neutr|um|form -en -er.
Ordformer och varianter av neutrumform
Singular
- neutrumform
- obestämd grundform
- neutrumforms
- obestämd genitiv
- neutrumformen
- bestämd grundform
- neutrumformens
- bestämd genitiv
Plural
- neutrumformer
- obestämd grundform
- neutrumformers
- obestämd genitiv
- neutrumformerna
- bestämd grundform
- neutrumformernas
- bestämd genitiv
Neutrumform är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet neutrumform
Ett mindre antal adjektiv saknar etablerad neutrumform och används normalt inte i konstruktioner där adjektivet annars ska kongruensböjas. Dessa ord saknar helt neutrumform, t.ex. flat, rädd, såt, eller har en neutrumform som språkbrukare tenderar att automatiskt undvika, t.ex. pryd, snöd och vred. Denna grupp kallas "defekta adjektiv" och består av ett trettiotal ord som slutar på -d, -t eller -dd. Adjektiven används med något undantag uteslutande om levande varelser. Problemet finns inte hos ord som slutar på -d och som normalt används om döda ting, dvs neutrum, där är det accepterat att -d skall ersättas med -tt, till exempel obebott (av obebodd) och sprött (av spröd).
Supinum är i svenskan den verbform som tillsammans med hjälpverbet "ha" bildar perfekt och pluskvamperfekt, till exempel "jag har ropat", "hon hade rest". Ett verb i supinum slutar oftast på bokstaven "t". Den skiljer sig från neutrumformen av perfekt particip endast i fjärde konjugationen, där det slutar på -it (han har funnit bordet) medan den senare formen slutar på -et (bordet är funnet). Stavningsmässigt har det dock tidigare funnits en skillnad även i första konjugationen: han hafver målat huset - huset är måladt.
Infinitivmärket att skall skiljas från den underordnande konjunktionen (subjunktionen) att, som i de berättade att hon hade kommit. Detta ord är troligen liksom engelskans that och tyskans daß en neutrumform av ett demonstrativt pronomen, liknande svenska det, uppkomsten är oklar.
