Vad betyder och hur uttalas normalprosa
Normalprosa uttalas norm|al|prosa.
Ordformer och varianter av normalprosa
Singular
- normalprosa
- obestämd grundform
- normalprosas
- obestämd genitiv
- normalprosan
- bestämd grundform
- normalprosans
- bestämd genitiv
Normalprosa är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet normalprosa
Sakprosastilens huvudprincip fastslogs av den framsynte språkvetaren Gustaf Cederschiöld: "prosans form skall icke överraska". "Normalprosan", fastslog Cederschiöld, "är till för nyttans skull ... den är ej till för att bereda estetisk njutning, för normalprosans läsare är innehållet allt, formens största förtjänst är att på bästa möjliga sätt lätta uppfattningen af innehållet, åt formen vill läsaren ej egna en enda tanke, den får alltså icke genom några ovanligheter ådraga sig uppmärksamheten".
Gustaf Cederschiölds beteckning "normalprosa" (alternativt "mellanprosa" eller "centralprosa") har fallit ur bruk eftersom termerna normal- och mellanprosa definierar den sakligt informerande stilen i relation till litterär "högprosa" och talspråkslik "lågprosa" – två begrepp som är irrelevanta idag.
Termen "normalprosa" ersattes därför av nyordet "sakprosa", som myntades 1938 av den finländske filologiprofessorn Rolf Pipping. I sakprosa, fastslog Pipping, "kommer allt an på sak. Känslouttryck äro principiellt uteslutna". "Det är denna sakliga stilart", skrev Pipping, "som i svensk stilistik vanligen kallas 'normalprosa'". "Jag föredrar", fortsatte Pipping, "benämningen sakprosa, eller objektiv prosa, för att därmed ange stilartens väsentliga syfte." Trots bytet av terminologi täcker "sakprosa" ungefär samma begrepp som den äldre termen "normalprosa".
