Nyanlägga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet nyanlägga

1. Byn Amundsböle omtalas första gången i ett dokument sannolikt från 1320 i samband med en tvist om gränsen mellan Hälsingland och Dalarna. Av allt att döma var Amundsböle då ett nyanlagt nybygge som Hälsingekarlarna anlagt. Amundsböle räknades till Alfta socken i Hälsingland ända fram till Ore socken bildas 1607, och upptas ännu 1608 i jordeboken där. 1631 anges Amundsböle bestå av tre gårdar. När Dalfors bruk anlades lades två tredjedelar av byn under bruket, den kvarvarande delen kom att leva kvar under den förkortade namnformen Böle. Ett skjutsställe fanns från mitten av 1700-talet i Böle. Några kärror tillhandahölls inte för resande mot Hälsingland, då vägen inte klarade några vagnar utan enbart var ridstig. Med början 1815 byggdes Kårbölevägen, föregångaren till länsväg 296. Under 1850- och 1860-talen drevs gästgiveri och krogrörelse i byn. Trädgårdsmästaren Petter Söderlund drev på 1840-talet en handelsbod i Dalfors, efter att han drunknat 1850 drev dock hustrun endast vidare handelsboken en kort tid. Johan Reinhold Aspman kom till Dalfors i slutet av 1850-talet och öppnade partihandel med viner och en liten diversehandel. Han köpte 1877 Dalfors bruk, men gjorde en jätteförlust på en olycklig vinkredit och måste sälja bruket. Efter kraschen ägnade han sig åt möbelsnickeri. Han skötte även skjutsstationen och gästgiveri i liten skala. Hans hustru fortsatte senare handelsboden under lång tid. 1878 inrättades nya "Gästis". Under byggandet av järnvägslinjen Bollnäs–Orsa fick gästgiveriet ett uppsving, men förlorade efter att den invigts sin betydelse. Verksamheten fortsatte dock och flyttades någon gång efter 1906 till Dalfors järnvägsstation. Verksamheten upphörde 1960, i samband med att järnvägen lades ned. 1906–1929 var Dalfors ångsåg i drift. En skola i Dalfors uppfördes 1855 i slaggtegel. Den var i bruk ända fram till nedläggningen 1969. (källa)
2. Slutavverkning är en föryngringsåtgärd som kan utföras när skogen har blivit så tät att en stor del av träden inte har plats att växa. De träd som nar så lite barr att de inte kan ge svamparna i marken tillräckligt med socker, kan inte heller skydda sig mot insekter med kåda. Volymtillväxten är så låg att marken bättre skulle kunna utnyttjas av ett nyanlagt bestånd. Slutavverkning är aktuell endast när de föregående gallringarna tagit bort alla mindre vitala träd. (källa)
3. Bron över Uvån i centrala Hagfors kallas lokalt för "Bôgen". Över denna löper Storgatan. Söder om denna finns en bro i anslutning till Järnverket. Den nordligaste bron är en del av Parkvägen och ligger alldeles intill den växande handelsplatsen med Lidl och Dollarstores butiker, mellan denna bro och "bôgen" finns en smalare gång och cykelbro som lokalt kallas "lellbroa". Väster om Hagfors ligger sjön Värmullen idylliskt. Över denna finns även en pittoresk hängbro mellan Stjärnsnäs och Västra Sund. I centrum finns ett nyanlagt vackert torg med en staty av flerfaldiga världsmästaren/världsrekordhållaren Anders Olsson, sen finns vackra planteringar, ledbelysningar som ändrar färg på kvällen, samt en utescen. Strax intill ligger Blinkenbergsparken som under 2018 uppgraderas med blommor, ny lekplats och en ny utescen, efter att den gamla bränts ned av en pyroman. Det har färdigställts gång- och cykelvägar längs Uvån. Minigolfbana har tillkommit och "Bryggan" - en flytande pub och restaurang i Uvån, på västra sidan. Anders Olssons-brygga ska tillkomma, norr om "lellbroa". En utbyggd samlingsplats där man kan fiska, sola och umgås. Hagfors är en mycket grön stad med många grönytor och planteringar. (källa)
4. Industriort eller industrisamhälle är ett samhälle eller stad som växt fram kring en fabrik under den industriella epoken från slutet av 1700-talet och framåt. Dessa samhällen kan vara bruksorter som har expanderat eller samhällen som formats kring en nyanlagd industri. (källa)
5. Under 1750-talet hade handelsmannen Hans Johansson gården Hålan (idag Johannesbergs gård) där han anlagt en saffiansverkstad. I verkstaden tillreddes alla slags färger med god framgång och avsättning, karduan och andra slag. saffian och karduan är finare lädersorter. Gården hade vid denna tid ansenliga byggnader och en vacker nyanlagd träd- och lustgård. Detta tyder på att gården vid tidpunkten höll mycket får, då saffian framställs av fårskinn. (källa)
6. Släkten Kråka tillhörde de främsta och dominerande borgarätterna i Luleå socken under flera hundra år. De var även bland de första borgarna i nygrundade Luleå stad, nyanlagd vid sockenkyrkan år 1621 och gjorde många affärsresor till Stockholm. Som bönder var de år 1620 de högst taxerade i Sunderbyn. (källa)
7. Reservatet består i väster av en ädellövskog som är resterna av en igenväxt stubbskottäng. Den mellersta delen av reservatet består av en slåtteräng och en cirka 2 hektar stor stubbskottäng som är under rekonstruktion. Ängen och stubbskottängen är, förutom markerade stigar, förbjudna att beträda under tiden från 1 april till och med det att slåttern är avslutad. I den östra delen finns det öppna betesmarker samt en nyanlagd våtmark med damm. (källa)
8. Parken som har en areal av över 80 hektar land, öppnades för publik under våren 2018, tog två år att bygga, och finns i Chrouy Changva district, strax norr om stadens största golfbana, i utkanten av den norra delen av centrala Phnom Penh, en stad som förut saknat en djurpark sedan grindarna stängdes till Mekong Island Zoo, en mindre privatägd djurpark, grundad av en fransman på en ö i Mekongfloden. Någon timme utanför Phnom Penh finns däremot en större djurpark, Phnom Tamao Zoo, men som på grund av avståndet och de dåliga vägarna har dåliga besökssiffror, varför en nyanlagd djurpark strax utanför stadskärnan anses bättre kunna fylla rekreationsbehov för den växande medelklassen i Phnom Penh. (källa)
9. Under den tidiga medeltiden byggdes inte mindre än sex eller sju andra stenkyrkor med omgivande kyrkogårdar. Alla utom domkyrkan lades längs en nyanlagd gata utanför det gamla bebyggelseområdet. Av dessa kyrkor står S:t Per, S:t Lars och S:t Olof kvar som ruiner, av de övriga syns inget ovan mark. Gustav Vasa lät använda stenarna från ruinerna som byggnadsmaterial till Svartsjö slott. Johan III befallde sedermera att ruinerna skulle bevaras. (källa)
10. Vid mitten av 1800-talet fanns det cirka 670 brännerier i landet varav 199 låg i Skåne, vilka minskat till ett 100-tal gårds- och andelsbrännerier vid sekelskiftet. I Olseröd hade bönderna 1884 startat ett andelsbränneri och arrendatorn på Folkestorp, Richard Weibull, såg sedan möjligheterna med ett eget ångbränneri i industriellt format, då transportmöjligheterna förbättrats med nyanlagd järnväg och station i byn. Han satsade på en anläggning på gården, som togs i bruk 1909. Både gård och bränneri köptes 1917 av lantbrukaren Per Nilsson, som redan hade ett bränneri på sin egen gård i grannorten Maglehem. Maglehemsbränneriet avvecklades 1939 och produktionen utökades på Folkestorp. I samband med detta gjordes tillbyggnader inklusive ny skorsten. 1959 slogs bränneriet samman med det mindre Olseröds andelsbränneri och bildade Folkestorps andelsbränneri. I och med sammanslagningarna som skett fick bränneriet en relativt stor tilldelning av femtioprocentig sprit ("råsprit"), en mängd som bestämdes av myndigheterna. Folkestorp blev därmed ett av de största brännerierna. (källa)