Nyodling Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet nyodling

1. Orsaken till flyttvågen var bland annat markbrist i de finländska skogarna, svält till följd av lilla istiden och den svenska statens intresse av att bryta nya marker i barrskogsmarker, något som underlättades av savolaxbornas färdigheter i svedjeteknik. För nyodlingen fick de några skattefria år av staten efter utfärdande av kunglig resolution. Flyttvågen accentuerades efter klubbekriget — ett bondeuppror i Österbotten från 1570-talet till 1597. (källa)
2. Utvecklingen tvingade fram nyodlingar, som framför allt kom till stånd under fredsperioden i slutet av 1600-talet. Klyvningsförbudet "lades i träda", och de nya större egendomarna kunde delas ända upp till fyra enheter med bevarad fullsuttenhet. I viss utsträckning fanns förbudet kvar fram till slutet av 1800-talet. (källa)
3. Träda eller träde innebär att åkermark under en period får vila från produktion av grödor. Denna vila kan pågå i ett eller flera år. Trädan är en gammal företeelse och kom till för att marken inte skulle utarmas. Odling av säd år efter år medförde att marken blev helt utarmad så att den blev värdelös för odling. Redan i början av 1700-talet använde man sig av "träda" i Bergslagen, speciellt på nyodlingar. Man gödslade kraftigt och odlade spannmål i 3 år varefter man slog (den självsådda) vallen under 8–10 år. Denna äldre form av träda kallades linda. På 1870-talet låg 14,5% av den svenska åkermarken i träda. Träda användes i vissa landsdelar långt in på 1900-talet. På Öland + Gotland låg 15,2% av åkermarken i träda år 1921. I modernt lantbruk finns ingen anledning att lägga mark i träda för produktionens skull. Man kan utföra markanalys för att fastställa innehållet av växtnäring i marken och utifrån denna bestämma en gödselgiva som återställer näringsbalansen. (källa)
4. Sjösänkning innebär en mer eller mindre kraftig sänkning av en sjös vattenyta och/eller sänkning av grundvattenytan i en våtmark. Syftet har varit att frigöra sjönära vattensjuka marker (våtmark) för nyodling (myrodling) och på senare tid även en förbättrad skogstillväxt i sumpskogar. Sjösänkningar är en form av markavvattning som kan ge stora bieffekter på sjöarnas växt- och djurliv. (källa)
5. Ordet "torp" är besläktat med tyskans Dorf och holländskans dorp. Otaliga ortnamn innehåller än idag ordet torp som ibland kan härledas till en vikingatida eller medeltida nyodling. Efterled som -rup, -orp och -arp är andra synonyma former. (källa)
6. Första gången Röste omnämns i skrift är 17 november 1460 då det ges ut ett brev som bekräftelse på ett jordabyte mellan Peter Källbjörnsson i Röste och Sven i Hässja i Alfta socken. Enligt hjälpskattelängden "Gärder och hjälper" från 1535 fanns det redan då 16 gårdar eller bidragsgivare. På 1500-talet varierade antalet jordägare mellan 20 och 22 stycket för att i 1600-taltets skatteläggning fastställas till de i senare tid kända 18 stamhemmanen. På 1700-talet sker succesivt en del nyodling. Storskiftet slutförs 1779 och laga skifte slutförs 1877. ´Laga skiftet och det ökande antalet jordägare medför att bysamhället splittras allt mer och sprids ut på ett större område. (källa)
7. Lösningen blev i många fall nyodling på tidigare förbisedda platser med utdikning och myrodling av äldre våtmarker, eller kanske rent av emigration, och då främst till Amerika där nya jordar fanns att bruka. En stor del av landsortens befolkning blev också efter arvsdelning hänvisade till ett jordlöst boende, ofta som statare eller torpare. Orsaken var att jorden ej räckte till alla under den kraftiga befolkningsökning som skedde i Sverige från cirka 1840-talet och framåt. (källa)
8. Arvejord nämns bland annat i 27 kapitlet i Tredje Moseboken. Överlåtelse av arvejorden var mycket mer kringgärdad av regler än vad gällde avlingejord. Med arvejord kan dels förstås jord som formellt ärvts, dels jord som överlåtits genom bördsrätt. Avlingejord, som motsats, var nyodling eller nyköp. Jord som köpts inom släkten räknades fortfarande som arvejord. Östgötalagen krävde att arvejord skulle utgöra minst en åttondel av byn för att inte betraktas som avlinge. (källa)
9. -bol betyder 'nyodling, nybygge' och härstammar från medeltiden. I Södermanland är efterledet -bol relativt vanligt. De allra flesta av dessa platser hade ursprungligen en areal på 1 mantal eller mindre. Exempel på -bol: Fejbol, Glabol, Råmbol och Värmbol. (källa)