Nyss Synonymer Betyder Uttal

• just
• nyligen

Hur används ordet nyss

1. Spelarna får också tydliga direktiv att inte uttala sig om motståndarna, domarna eller fans och om eller när det sker är det i samförstånd med laget och tränarna med syfte att vinna fördelar. Som 2010 när jag spelade med Färjestad och mötte Skellefteå i kvartsfinalen. Vi hade under matchserien irriterat oss på Jimmie Ericsson och hans tendens att ramla lätt och det var ett återkommande samtalsämne och irritationsmoment inom laget. Jag minns än idag hur jag kunde vara förbannad och irritera mig på Jimmie när jag skulle lägga mig dagen innan match och än mer ilsk när jag vaknade upp dagen efter. Jag vet. Han hade tagit sig in under skinnet på mig och som lag lät vi det påverka oss. Utåt sa vi dock ingenting, inte förrän efter match fem då vi medvetet och strukturerat gick till skarp attack mot Ericsson. Vi skulle sätta press på Ericsson, och domarna förstås, men vad vi inte var medvetna om var Ericssons unika förmåga att lyfta sig själv och sitt lag i situationer som denna. Nej. Det blev inte lyckat. Jag erkänner det. Att jag och Jimmie sedan bodde tillsammans under VM bara nån vecka efter var rätt stelt inledningsvis även om vi vartefter log åt det faktum att vi alldeles nyss avskytt varandra. Och för att tydliggöra. Jimmie var en härlig kille utanför isen. (källa)
2. Gratulationskort är ett, ofta dubbelvikt, kort som man överlämnar eller skickar till någon för att visa uppskattning, kondoleans eller uppmärksamma något. Vanligt är bland annat i samband med att någon fyller år firar namnsdag eller nyss blivit förälder. (källa)
3. Termen järnvägsstation har man numera gått ifrån i JTF/TTJ, eftersom det har varit en skillnad på den formella betydelsen i det äldre regelverket SÄO (den liknade den nyss nämnda betydelsen av driftplats, förekomsten av byggnad eller uppehåll för persontåg var inte avgörande) och allmän betydelse. Termen kan därför nu användas i friare betydelse av press, stationsägare och tågoperatörer. (källa)
4. Den första svenska evangeliska jordfästningsordningen stadfästes i Olaus Petris handbok 1529. Den hade ur den medeltida ordningen endast behållits jordfästningen och likvigningen. Likvigningen där prästen välsignade den nyss avlidne, som efter reformationen kom att kallas utläsning, förbjöds i kyrkoordningen 1686, men övertogs i stället av lekmän. Den följdes därefter av likvakan, som förbjöds genom kyrkolagen 1686, då den ansåg ofta urarta till dans och lekar där öl och brännvin serverades. Den kom dock att leva kvar i seden att "sjunga ut lik". I äldre tid skottades ofta graven igen under psalmsången. Under 1600-talet blev likpredikningar vanliga, de ersattes senare av griftetal, vilket dock aldrig blev obligatoriskt. År 1686 bestämdes att de som kristligt levat skulle ärligen och på behörigt sätt still graven befordrade vara. Det fastställde även att jordfästningen skulle förrättas av präst i svenska kyrkan (senare fick vissa religiösa samfund rätt att själva begrava sina döda). Begravning fick endast ske på för ändamålet avsedd begravningsplats. Förlust av hederlig begravning blev ett straff. Man skilde mellan neslig begravning (för vissa grova brottslingar) och stilla begravning utan sång och klockringning och med förkortad ritual (för vissa brottslingar, odöpta barn och för dem som begått självmord). Kyrklig begravning var fram till 1926 obligatorisk för medlem i svenska kyrkan, då möjlighet öppnades för borgerlig begravning. (källa)
5. När det används som pigment inom måleriet kallas färgämnet ibland för florentinlack eller florentinerlack. Det har då formen av ett färglack som framställs genom att man sätter ett avkok på koschenill till nyss fällt aluminiumhydroxid samt tvättar ur och torkar fällningen. Man kan också koka koschenill med alunlösning och fälla extraktet med soda eller pottaska. Florentinlack utskeppades förr huvudsakligen från Florens (därav namnet) och har vanligen utseendet av små toppformiga, lätta korn, vilka bör ha djup röd färg och vara lätt rivbara till ett fint pulver. Ju mera aluminiumoxid varan innehåller, dess sämre är den. En sådan sämre sort kallas kugellack och är vanligen ljusare till färgen, såvida inte färgämnet blivit förfalskat med krapp eller färnbock. Namnet florentinerlack kan även syfta på andra röda färglacker. (källa)
6. Korso ligger vid Stambanan 6 kilometer söder om Kervo stad. Enligt Vanda stads stadsdelsindelning gränsar Korso till järnvägen i öster, Fallbäcken i norr och Vierumäki i nordväst. Normalt brukar man räkna att de två nyss nämnda stadsdelarna hör till Korso tätort, samt också Alkärr, Matar, Skogsbrinken och Mikkola. Brännberga är ett delområde i Korso. (källa)
7. Det har påståtts att tätört kan användas för att tillverka långfil (tätmjölk). Så här skriver exempelvis Carl von Linné i Flora Lapponica: "Norrlänningarnes kompakta mjölk eller tätmjölk, af andra kallad sätmjölk, är ett af Lapplands nybyggare och ännu mer i Västerbotten samt i nästan hela det öfriga Norrland mycket nyttjadt slag af mjölk, som erhålles på följande sätt: några färska, nyss plockade Pinguicula-blad, af hvilken art som helst, läggas i en sil, och den nyss mjölkade, ännu ljumma mjölken hälles däröfver". (källa)
8. Minken är 30–45 cm lång, exklusive svansen på 13–23 cm. Hanen är större än honan och väger mellan 1 och 1,5 kg, medan honan vanligtvis väger omkring 0,75 kg. Framavlade minkar är större än vilda minkar och kan väga upp till 3 kg. Pälsen är mörkbrun med mörk underull och mörka stickelhår, till skillnad från det till utseendet liknande illern, som har ljusa stickelhår och underull. Minken har vidare en vit hakfläck, men inte illerns vita teckningar kring nosen och i ansiktet. Nyss förrymda avelsminkar kan dock se annorlunda ut, men deras avkomma anpassar sig snabbt till vildpopulationens utseende. (källa)