Nytrycka Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder nytrycka, varianter, uttal och böjningar av nytrycka

Nytrycka synonym, annat ord för nytrycka, vad betyder nytrycka, förklaring, uttal och böjningar av nytrycka.

Vad betyder och hur uttalas nytrycka

Nytrycka uttalas ny|trycka och är ett verb nytryckte.

Ordformer av nytrycka

Aktiv

nytrycka
infinitiv
nytrycker
presens
nytryckte
preteritum
nytryckt
supinum
nytryckande
presens particip
nytryck
imperativ

Passiv

nytryckas
infinitiv
nytrycks
presens
nytrycktes
preteritum
nytryckts
supinum

Perfekt particip

nytryckt en
~ + subst.
nytryckt ett
~ + subst.
nytryckta den/det/de
~ + subst.

Alternativa böjningsformer passiv

nytryckes
presens

Nytrycka är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet nytrycka

  1. Terra da Promissão, (nytryck 2002). (källa)
  2. Lundqvists mest bestående verk är dock det stora latinsk-svenska lexikon som han tillsammans med Axel W. Ahlberg och Gunnar Sörbom utarbetade för Norstedts. Den första utgåvan utkom 1945 och följdes av en utökad andra upplaga 1952. Den senare har betecknats som en klassiker och har fortsatt att nytryckas i ett halvt århundrade, senast 2001. (källa)
  3. Magalottis manuskript med skildringar från Sverigeresan, Notizie di Svezia, förvarades i Florens, och utgavs 1912 under titeln Sverige under år 1674. Den nytrycktes 1986 av bokförlaget Rediviva. Magalotti var under denna tid diplomat för Storhertigdömet Toscana under Cosimo de Medici III. Han reste över hela Europa, och ger i boken en allsidig beskrivning av situationen i Sverige. Boken är utsmyckad med ett stort antal lavyrer, som bildmässigt skildrar livet i Stormaktssverige. (källa)
  4. 1920 finansierade den amerikanske bilmagnaten Henry Ford en upplaga av 500 000 exemplar av skriften. 1934 gavs protokollen ut i Sverige av de två antisemiterna Elof Eriksson och Einar Åberg. Vid bokmässan 2005 i Frankfurt presenterade Iran en nytryckt engelskspråkig utgåva av protokollet. Hamas refererar i sin programförklaring från 18 augusti 1988 till protokollet i artikel 32. (källa)
  5. Tidningens största scoop kom redan 1973, då Folket i Bild/Kulturfront med Greta Hofsten som ansvarig utgivare, publicerade ett stort avslöjande reportage om spionageverksamheten inom Informationsbyrån (IB). Avslöjandet kom att kallas IB-affären och ledde till att polisen gjorde beslag på redaktionen. Jan Guillou och Peter Bratt dömdes till ett års fängelse för spioneri. Efter avslöjandet upplöstes IB. Artikelserien om IB publiceras som nytryckt bilaga till FiB/K nr. 11 2009. (källa)
  6. Restaureringen utfördes så tidstrogen som möjligt, exempelvis uppsattes nytryckta, specialbeställda tapeter med 1920-talsmönster, gamla inredningssnickerier sparades och målades med linoljefärg och de flesta rum fick nya såpskurade trägolv. Arbetet utfördes med traditionella metoder och material och i samarbete med Stadsmuseet i Stockholm. Finansieringen skedde med hjälp av statliga bidrag för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Husen uppfyller dock inte kraven för permanenta bostäder och får bara nyttjas som "ateljé". (källa)
  7. Fram till 2000-talet skötte Sveriges riksbank landets kontanthanteringskontor. Sedan var det meningen att marknaden (bankerna) skulle ta hand om den dyra kontanthanteringen. År 2002 hade Riksbanken 14 värdedepåer, året därpå fanns bara fyra kvar. I dag (2009) har Riksbanken två kontanthanteringskontor, ett i Tumba och ett i Mölndal. På sikt ska båda stängas och ersättas av ett nytt och säkert kontanthanteringskontor. Där ska Riksbanken sköta all sin kontanthantering, alltså makulering av gamla sedlar och mynt samt distribution av nytryckta sedlar. (källa)
  8. Huset är ett trähus i en våning, i karolinsk stil, med valmat tegeltak. Husets funktioner är uppdelat på bostad och tryckeri. Huset skänktes till Skansen 1929 av Johan Petterssons sterbhus." och uppfördes på den nuvarande platsen 1931-32. Flyttningen och uppförandet bekostades av Sveriges boktryckare och typografer. Huset byggdes ihop med en tillbyggnad som förband huset med huset bredvid (Huset från Bondegatan). Tidigare fanns även två dörrar mot gatan, vid uppförandet på Skansen sattes en dörr igen och ersattes med ett fönster. Vid återuppförandet inreddes huset som en rekonstruktion av ett mindre Stockholmtryckeri vid tiden omkring 1830. För att nå tryckeriet gick man in via den tidigare nämnda tillbyggnaden, vilket man även gör idag. Tryckeriet består av officin och kontor. Officinen inrymmer både tryckeri och sätteri. Bostaden rekonstruerades efter äldre bouppteckningar från hökare och boktryckare. Salen inreddes med en enhetlig fast inredning i genomgående grön färgskala, som anspelade på ett inredningsmode från sent 1700-tal. Kammaren tapetserades med handmålade papperstapeter som rekonstruerats efter tapetprover från huset. I ungefär åttio år stod bostaden oförändrad på Skansen och blev så småningom väldigt sliten. Därför har bostadsdelen nyligen renoverats. Då uppfördes en mindre timmervägg i bostadens förstuga för att skapa en handkammare till köket. Majoriteten av rummen tapetserades med nytryckta tapeter, med hjälp av metoden vändspikning, och köket målades om. Boktryckarbostaden återöppnades för allmänheten 2012. (källa)
  9. Den första svenska papperskalendern kom 1934. Den var tänkt att ritas av Elsa Beskow, men på grund av hennes tidsbrist blev det istället sagoboksillustratören och vykortsmålaren Aina Stenberg-MasOlle. Motivet bestod av tomtenissar på hennes gård i Dalarna. Den kallades Barnens adventskalender, såldes av Sveriges Flickors Scoutförbund och trycktes fram till 1964. Från 1973 utgivs nytryck av Aina Stenberg-MasOlles kalendrar fortfarande varje år av scouterna. (källa)
  10. Två personer som format många nutida svenskars bild av tomten är Viktor Rydberg med sin dikt Tomten från 1881, där tomten ser efter gården en midvinternatt och funderar över människornas ändliga livstid, och Jenny Nyström som från 1874 tecknade flera julkort med tomtemotiv, vilka ännu finns i nytryck. Dessa kom att påverka tomtens utveckling till att bli en symbol för midvintern och julen, så att den utomlands ifrån hämtade Sankt Nikolaus-figuren i Sverige kom att bli Jultomten. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.