Nyttja Synonymer Betyder Uttal

• använda
• bruka
• gagna

Hur används ordet nyttja

1. Glidflygplan är roderstyrda luftfartyg som har en begränsad segelflygförmåga. Gravitationen driver dem nedåt-framåt, medan lyftkraft för att hålla dem flygande samtidigt genereras. De delas in i två typer, enkla glidflygplan och lastglidflygplan. Det är skillnad på glidflygplan och segelflygplan och inom flyget skiljer man dessa kategorier åt. Glidflygplan kan inte användas för längre sträckflygningar utom möjligen i bergsmiljö med sammanhängande kraftig uppvindsområden på grund av sämre glidtal (prestanda). Därför används nästan uteslutande segelflygplan som kan nyttja termik för att vinna höjd. Glidflygplan finns och används mera av historiska föreningar eller av historiska skäl. Glidflygplan tillverkas knappast längre. (källa)
2. Shareware är liksom freeware kostnadsfri, men med en stor skillnad, det är programmens "utvärderingsperiod" som är gratis, vill man nyttja programmet efter att tidsperioden löpt ut så skall man betala för detta. (källa)
3. "Stigning" förekom ofta i litteratur och allmänt språkbruk, men har ersatts av delning. Ännu äldre svenska texter benämner delningen "gänghöjd" vilket övergavs till förmån för stigning som således i sin tur ersatts av delning. Gänghöjd används emellanåt för att beteckna avståndet mellan gängans botten och topp, varför det synes olämpligt att nyttja denna beteckning för delning. (källa)
4. Både frukter, blad och unga skott går att nyttja till färgning. (källa)
5. Hyresavtal är ett avtal genom vilket en person mot ersättning (hyra) till en annan upplåter rätten att nyttja hus, del därav eller lösören (jfr Legoavtal). (källa)
6. Bruket var därefter långa perioder utarrenderat. Mellan 1705 och 1759 sköttes det av Catharina von Berchner och var då en framgångsrik verksamhet. Den stora förändringen kom när kapten Erik Gustaf von Post på Frängsäter tog över hammarsmedjan. Han läkt köpa in Skärforsa kvar och såg en bit nedåt Tisnaren och grundade därmed det nuvarande Hävla bruk. Vid Nedre bruket, eller Skärfors manufakturverk som det egentligen hette lät han successivt skapa en spiksmedja och annan manufaktur. Bruket kom snart att bli känt för sitt hästskosmide. von Post lät redan 1832 införa lancashiresmide vid bruket och hörde också till pionjärerna i att nyttja förvärmd blästerluft, som kraftigt minskade träkolsbehovet. Sonen Victor von Post, som tog över verksamheten 1850, lät 1860 uppföra ett större valsverk vid mellanbruket och samma år en stålugn vid nedre bruket. 1879 anlade man även ett stålgjuteri vid nedre bruket. 1899 ombildades bruket till aktiebolag, men släkten kom att behålla samtliga aktier fram till 1918, då de såldes till Forssjö Trävaru AB under Ericsberg. 1936 blev Häfla bruk ett helägt dotterbolag till Scandiafelt AB i Högsjö. 1983 upphörde produktionen av brukets klassiska produkt, hästskor. (källa)
7. Upphovsrätt bygger på idén att den person som har skapat ett verk av en viss verkshöjd också ska ha ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas. Upphovsrätten kan skyddas genom bestämmelser om straff för den som utan upphovsmannens medgivande nyttjar verket. Lagstiftning eller praxis kan också medge skadestånd till upphovsmannen och förbud för annan att nyttja verket. (källa)
8. Gustav Vasa märkte under Dackeupproret vilket hot bönderna kunde utgöra, men även vilken militär potential som fanns att nyttja. De legoknektar som använts för att slå ned upproret hade kostat motsvarande ungefär fem års skatteinkomster för kronan, och det fanns en önskan att skapa ett billigare försvar. Genom att på frivillig basis rekrytera män ur de upproriska landskapen – flera hade själva deltagit i Dackes uppror – skapades en armé bestående av svenskar och finnar, främst ämnad att stoppa framtida uppror. Detta sågs i svensk historieskrivning under 1800-talet som Europas första värnpliktsbaserade här, men uttagningen skedde som sagt främst på frivillig grund. Dessa kallades årspennings- eller borglägersknektar, och bildade de första landskapsfänikorna. En del soldater och befäl försågs med en gård eller ett torp med vidhängande mark att bruka som del av lönen. Detta var grunden till det äldre indelningsverket, även om systemet aldrig dominerade som finansiering av militärernas utkomst. (källa)