Näbbsko Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet näbbsko

1. Enligt Gösta Frohms mullesaga föddes Mulle en stormig dag när det åskade och blixtrade. När stormen lättade lyste solen på en mossig sten och där låg då Mulle. Skogens djur hjälpte honom genom att göra gröna kläder av löv och mossa sydd med spindeltråd. Han gjorde sig en hatt av näver och orren gav honom en fjäder att sätta i hatten. Fjädern blev smutsig och Mulle torkade av den på en lingontuva så den blev vackert röd. Strax därefter träffade Mulle två barn som gav honom ett par näbbskor för att han inte skulle sticka sig i fötterna. Dessa barn hade samma namn som Göstas egna barn, Sten och Anna. (källa)
2. Order pjäxa användes ursprungligen på 1700-talet i svenskan och användes då om de samiska eller nordskandinaviska skotyper som tillverkades genom att samma läderstycke bildade sula, sidor, tår och häl på skon. Ett ovanläder och skaft syddes sedan fast vid sulan. Dessa kallas idag vanligen näbbstövlar eller näbbskor. Skorna snördes med en rem förlängd med ett brett band som lindades kring benet och stoppades ned i skoskaftet. De kom senare att användas om långa kängor som i stället för snörning eller knäppning var försedda med resår. (källa)
3. Näbbskor är skor som användes främst av skidåkare och är konstruerade för att hålla fast skidorna vid skorna. En näbbsko har ovanlädret uppåtvikt i en "näbb" vid tån som sticks in i en på skidan fastgjord tåremsögla av läder. (källa)
4. Andra släktnamn är Hurri (orre), Tuolja (renskinn), Labba kan vara från samiska slabba (stor, handformig horngren (hos renar)) eller möjligen samiska ordet láppis lábbá- (lamm), Pejok (vit, vit ren), Päiviö (dag, sol), Sarri (blåbär eller möjligen samiska förnamnet Sarre, Sara), Sevä (hård snö), Skaltje (mussla), Kallok (näbbsko gjord av pälsen från renens härna (pannhud)), Kuoljok (stångas, böka med hornen antagligen en person som blivit stångad av en ren), Labj (bred skida med bälling-skinn), Saijets (hare), Buljo (möjligen ås(rygg) eller vaka (om fisk vid vattenytan)), Mienna (mjuk), Pittsa/Pittja (bitter smak eller möjligen tall), Sikku (den som stryker bort, förstör', med den speciella betydelsen den som ändrar en renmärkesregistrering, eller möjligen efter förnamnet Siggá, eller från samiska ordet för tik), Viertotak (klart väder), Åstot (köpt ren). I Gällivare finns också namn som Vuobdik (skogssame) och Sitsa (från lulesamiska sihtsa, ren med ljus, brungrå pälsfärg, ordets etymologi kommer från tannin som använts vid garvning, färgning och finns också i andra finskugriska språk och då för att beteckna olika färger tex Udmurtiska där adjektivet čiž betyder person med rosiga kinder ). Finsson och Finna (namn på två släkter som flyttade till/från Norge från Gällivare och med efternamn från norskans 'finn' (äldre ord för same, samma förled som återfinns i norska länet Finnmark). (källa)