Nässelfjäril synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas nässelfjäril

Nässelfjäril uttalas nässel|fjäril.

Ordformer och varianter av nässelfjäril

Nässelfjäril är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet nässelfjäril

Nässelfjäril (Aglais urticae Linné 1758) är en av Sveriges vanligare och färgstarkare dagfjärilar. Övervintrade nässelfjärilar kan i Sverige ses på vingarna redan tidigt i mars och är ett klassiskt vårtecken.

Nässelfjärilen är mest snarlik några närbesläktade Aglais-arter som finns i Himalaya (Aglais kaschmirensis Kollar 1848, Aglais ladakensis Moore 1878 och Aglais rizana Moore 1872). I Sverige och övriga Europa kan den knappast förväxlas med någon annan art. Den liknar mest Körsbärsfuks (Nymphalis polychloros Linné 1758) som är större och har mer gulbrun grundfärg. Arterna skiljer sig också i vingarnas form och i detaljerna i vingöversidans teckning. Körsbärsfuksen har mycket mindre framträdande ljusgula fläckar längs framvingens framkant och saknar den vita fläcken närmast vingens spets. Den saknar även nässelfjärilens stora mörka fält i den inre halvan av bakvingen.

I Europa uppvisar nässelfjärilen relativt måttlig geografisk variation i utseende, med undantag av underarten ichnusa som finns på Korsika och Sardinien. Inom hela utbredningsområdet ses dock en variation exempelvis i grundfärg, storlek och utbredningen av vingöversidornas mörka teckningar, läs vidare under underarter.

Nässelfjärilen förekommer i hela Europa och vidare österut genom Asien till Japan.

De taxonomiska relationerna bland nässelfjärilens underarter och närstående arter inte är fullständigt utredda. Vilka geografiska ekotyper som förtjänar status som underarter är, som för många andra arter, en delvis subjektiv fråga som det inte råder enighet om i litteraturen. Situationen kompliceras ytterligare av att variationen inom denna art med all sannolikhet beror av både genetiska och icke-genetiska faktorer (se till exempel polaris). I andra fall, som chinensis och kansuensis tyder genetiska studier snarast på att det som tidigare betraktats som underarter av nässelfjäril kan utgöra separata arter. Några underarter som föreslagits i tidig litteratur, som opima Verity, från de maritima alperna, ternelensis Sheldon, från Aragonien, Spanien och turcicoides Staudinger, från Turkmenistan tas inte upp här, eftersom de inte förekommer i den modernare litteraturen och förmodligen bäst ses som en del av variationen inom övriga former.

Genetiska studier av mitokondriellt DNA har visat att nässelfjärilens underarter ej bildar separata evolutionära grupper. Detta skulle kunna bero på att den ekologiska differentieringen har ägt rum snabbare än evolutionen av mitokondriellt DNA inom denna art.