Nödga Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder nödga, varianter, uttal och böjningar av nödga

Nödga synonym, annat ord för nödga, vad betyder nödga, förklaring, uttal och böjningar av nödga.

Vad betyder och hur uttalas nödga

Nödga uttalas nödga och är ett verb -de.

Nödga betyder:

Ordformer av nödga

Aktiv

nödga
infinitiv
nödgar
presens
nödgade
preteritum
nödgat
supinum
nödgande
presens particip
nödga
imperativ

Passiv

nödgas
infinitiv
nödgas
presens
nödgades
preteritum
nödgats
supinum

Perfekt particip

nödgad en
~ + subst.
nödgat ett
~ + subst.
nödgade den/det/de
~ + subst.

Nödga är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Nödga på Engelska

  • compel - he compelled (obliged) her to stay

Hur används ordet nödga

  1. Lindström, som 1889–90 gjort slutritningarna till Umeå stads kyrka, fick också uppdraget att rita det nya rådhuset. Förebilder lär han ha hämtat i den holländska renässansstilen, som tillät en viss asymmetri. Så är också de många tornen av högst varierande höjd och form. Annars är fasaden stramt och representativt byggd i rött tegel med portaler, fönsteromfattningar och andra detaljer i ljus sandsten, där man inte av sparsamhetsskäl nödgats använda billigare material som gjutjärn, som beströks med oljefärg i matchande färg. (källa)
  2. Ty såsom vi av den kristna sanningen nödgas att bekänna varje person för sig både såsom Gud och Herre, så förhindras vi av den katolska* kristna tron att nämna tre Gudar eller Herrar. (källa)
  3. Den athanasianska trosbekännelsen, eller den nicaeno-konstantinopolitanska trosbekännelsen av år 381 – som avfattades särskilt mot arianerna, som menade att Sonen (Jesus Kristus) är ett skapat väsen, den första och högsta av alla skapade varelser, men inte Gud – nödgas ha två olika synsätt när det gäller Jesus Kristus. (källa)
  4. Att Grógaldr och Fjölsvinnsmál är delar av en och samma berättelse har till fullo klarlagts av Svend Grundtvig och Sophus Bugge. Det var för övrigt Bugge som hittade på namnet Svipdagsmál som gemensam beteckning för de båda dikterna. I Grógaldr berättas hur Svipdag påbörjar sin resa och i Fjölsvinnsmál har han nått fram till resans slut. Någon eddadikt om vägen där emellan har inte bevarats, men eftersom galdrarna har varit avsedda att beskydda honom mot alla resans faror är det rimligt att de också innehåller ledtrådar om vad han skulle komma att råka ut för på sin färd. Sannolikt har han på sin väg till Menglöd vadat över strida floder, blivit tillfångatagen och fjättrad, seglat över stormiga hav, vandrat i fjäll och genom mörka underjordsvärldar och där kanske konfronterat ett farligt kvinnospöke. Att den nionde galdern syftar på hans ankomst till Menglöds borg torde vara ställt utom tvivel. Den "gäve spjutföre jätten", med vilken han "nödgas att tvista", kan inte vara någon annan än borgens väktare Fjölsvinn. (källa)
  5. Enhjulingarna tros ha utvecklats ur höghjulingarna i slutet av 1800-talet. När en höghjuling cyklades in i ett gupp, eller när föraren bromsade in häftigt, lyftes bakhjulet från marken och cyklisten var nödgad att hålla balansen på endast ett hjul. På så vis lärde man sig cykla utan bakhjulet och kunde plocka bort det liksom ramen och styret. (källa)
  6. Franciskus började få anhängare 1209, och samma år eller 1210 fick gruppen Innocentius III:s muntliga tillstånd att predika. Någon verklig orden fanns dock inte vid denna tid, men efter sin uppenbarelse i Portiuncula 24 februari 1209 hade han fastställt ordens "första regel" som en uppmaning till sina lärjungar, att i apostolisk fattigdom predika bättring och frid, och att skänka bort all sin egendom och leva på allmosor. I samband med Franciskus missionsresa till Orienten 1219 uppstod stridigheter inom brödraskapet, något som ledde till att han såg sig nödgad att skapa en fastare organisation, och under inflytande av kardinal Ugolino, senare påve under namnet Gregorius IX, utvidgade han lärjungarnas regelverk med "den andra regeln", vilken stadfästes av brödrakonciliet 1221. Vid det Fjärde Laterankonciliet 1215 förbjöds stiftandet av nya ordnar, men Franciskanordens regelverk, Regula Bullata, fick ändå sitt slutliga erkännande av Honorius III 29 november 1223. I samband med detta skedde en omarbetning av ordensreglerna, där redigeringen helt leddes av kardinal Ugolino, "den tredje regeln". (källa)
  7. Då Aretino, harmsen på medtävlaren, jagade denne ur sitt hus, svarade Franco med ärekränkande beskyllningar mot Aretino, och striden fortgick, till dess Franco fann sig nödgad att för säkerhets skull lämna Venedig. (källa)
  8. Detta hade till följd att Karl Knutsson såg sig nödgad att betvinga befolkningen och han besatte därvid stora delar av Mälardalen med sina trupper samt plundrade bland annat Torshälla stad som straff för att Torshällaborna ställt sig på Pukes sida. För att sätta skräck i allmogen lät marsken avrätta fyra bönder i Västerås samt bränna dem på bål. Knutsson besatte även Närke, varefter han gick i vinterkvarter. (källa)
  9. Inom poesin och drama på vers kan författaren se sig nödgad att göra våld på språkets grammatik för att en viss versrad ska passa in i diktens versmått. (källa)
  10. Det var franska revolutionen, som åter väckte den allmänna värnplikten till liv. Först vädjade man till frivilligheten (1791). Men då denna utväg inte räckte till tillgreps även tvångsrekrytering (1792), och slutligen skedde 1793 uppbåd i massa, varefter genom 1798 års konskriptionslag alla män mellan 20 och 25 års ålder förklarades skyldiga till krigstjänst. Medelst denna allmänna värnplikt (tillsammans med värvning) fyllde Napoleon I sina härar, och då de inkallade soldaterna tämligen godtyckligt hölls kvar i tjänst, betydde bestämmelsen om tjänstetidens begränsning inte mycket. För att kunna motstå de franska härarna nödgades övriga stater så småningom byta ut värvningen mot allmän värnplikt, vilket fullständigt skedde vid Preussens resning 1813 (se Lantvärn). Den nya anordningen sattes fullständigt i system genom de preussiska rekryterings- och lantvärnslagarna 1814 och 1815, som införde allmän värnplikt utan rätt att "sätta man i sitt ställe". Därvid kunde dock ej på långt när alla värnpliktiga inkallas till verklig tjänstgöring, oaktat tjänstgöringstiden nedsattes ända till två år. I alla övriga stater på Europas fastland byggdes härordningen efter 1815 också på allmän värnplikt (med rätt till friköpning eller att sätta man i stället), varvid dock i allmänhet endast ett mindre antal manskap inkallades i tjänstgöring och där kvarhölls längre tid eller ock en del manskap ersattes med sådana, som gjorde tjänst in i andras ställe eller mot betalning kvarstannade. Genom dylika åtgärder kom man småningom ifrån värnpliktens grundsats om allas lika skyldighet mot staten och från fördelen att äga en talrik, ungdomsfrisk och kraftfull armé. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.