Obegriplig Synonymer Betyder Uttal

• ofattbar

Hur används ordet obegriplig

1. Merete Mazzarella skrev i Upsala Nya Tidning att boken lika gärna kunde kallas mosaikroman som novellsamling. Hon beskrev den som "utomordentligt svensk, lågmäld, kontrollerad, precis, skenbart svalt registrerande". Mazzarella fortsatte: "Maktutövningen i samhället ter sig obegriplig intill rena godtycket: på Stockholms tunnelbanestationer kan man när som helst bli jagad och misshandlad –möjligen till döds – av SL-väktare, utan att det klargörs på vems uppdrag det sker kan man få besök av män som granskar ens hem och sedan bär ut ens värdeföremål. Men de säger i alla fall tack när de går för med ett undantag – en novell om en gerillagrupp som påminner om ISIL – skildras också våldet kontrollerat, lågmält, svenskt. Det hindrar ingalunda att det är mycket förstörelse: både riksdagen och Rosenbad sprängs, en kyrka sticks i brand, gravar förstörs, människornas förflutna, deras historia plånas ut. Det är desto sorgligare som de enda egentliga känslor personerna ger uttryck för är knutna till det förflutna, till barndomsminnen eller till föremål som de fingerborgar en gammal döende kvinna längtar efter." I Norrköpings Tidningar skrev Stig Hansén: "Jerker Virdborg har allt i sin hand, har rätt antal bokstäver i orden, tar elegant det välbekanta och lägger så många lager färg på det att man snart inte kommer ihåg hur det såg ut från början. ... Det som kan kallas samhällsproblem ligger nära, men så etikettsenkelt blir det aldrig. Snarare är det, märker jag när jag närmar mig slutet, så att vi ser Virdborgs skuggfigurer tills vi misstänker att vi ser oss själva och något börjar kännas mellan skulderbladen, just där som det är så skrämmande svårt att få undan det som kliar.". (källa)
2. I texten excellerar Bengtsson i historiska detaljer, litterära referenser och namn på historiska personer, platser och företeelser. Ivar Lo-Johansson skrev att dikten "sjungs av bildade svenskar när de blir tillräckligt fulla". Frans G. Bengtsson själv kallade dikten "bra lärd men obegriplig". (källa)
3. Novellen börjar med sången I en djup, oändlig skog som är skriven av Carl Olof Rosenius. Astrid skriver att det var den sången hon tänkte på den där dagen år 1913 när hon tillsammans med sin pappa och Gunnar, hennes ett år äldre bror, skulle ta hem en gran inför julen. Snön var djup, tillräckligt djup för att en 6-årings ben skulle bli trötta av vandringen. Astrid hamnade på efterkälken och trodde att hon var helt vilse i skogen. Sedan visade det sig att hennes familjemedlemmar var precis i närheten. Med granen återvände de till det röda huset där de möttes av ett stökigt kök och överkokt gröt. Astrid blev orolig för att de inte skulle få ordning på allt innan morgondagen. Men på julaftons morgon var allt i perfekt skick och hon kunde med ens slappna av. Julafton firades med farmor som gav Astrid ett par jättefina ljusbruna stövlar, en riktig salighetssak! Kommande dagar var det dags för julotta med predikan av en obegriplig präst och ännu mer julfirande. Allt som allt blev det en lyckad jul. (källa)
4. Namn på personer har ibland försvenskats och ibland inte. Tryphon Tournesol har blivit Karl Kalkyl, Madame Pirotte har blivit Fru Hjälpkvist, medan Dupont och Dupond fått behålla sina namn. Även piloten Piotr Szut har fått behålla sitt namn, vilket gör kapten Haddocks upprördhet helt obegriplig när Szut presenterar sig. (källa)