Obönhörligen Synonymer Betyder Uttal

• definitiv

Hur används ordet obönhörligen

1. Philippe Ariès menar i Centuries of Childhood att barndomsskildringen obönhörligen hör samman med upptäckten av barndomen. Eftersom en stor del av alla barn under medeltiden avled kunde man inte fästa sig för starkt vid dem. Därför finns det heller inte från tidig medeltid många avbildningar av barn som just barn, utan i de fall det förekommer, som vuxna i miniatyr. Det hade funnits realistiska avbildningar av barndomen i den grekiska konsten, menar han, men dessa försvann med det grekiska imperiets fall. Under 1200-talet börjar emellertid, menar Ariès, barndomen återupptäckas, om än i liten grad. Under 1400-talet och 1500-talet fortgår utvecklingen, som dock inte börjar på riktigt förrän 1600-talet, i synnerhet i samband med Jean-Jacques Rousseaus Émile eller om uppfostran. Norbert Elias teoretiserade i liknande banor redan under 1930-talet, men inte med ett lika långt tidsspann som Ariès. (källa)
2. Hesiodos bestämmer deras antal till tre, med individuella personnamn: Klotho, "den spinnande", Lachesis, "den livslotten tilldelande eller avmätande", och Atropos, "den oavvändbara", vilken det tillkom att bestämma den oundvikliga dödsstunden. Som namnen ger vid handen skulle Klothos uppgift kunna vara att spinna livstråden medan Lachesis avgör dess längd och med Atropos som obönhörligen klipper av när dödsstunden är nådd. En annan tolkning är att Klotho håller i sländan medan Lachesis spinner och Atropos klipper av. I samstämmighet med arbetsuppgifterna kan Klotho anses skaffa i nuet medan Lachesis ser på framtiden och den obevekliga Atropos domän skulle vara det oföränderliga förgångna. (källa)
3. I den katolska bönboken Oremus står följande om alla själars dag: "Årstiden påminner om skapelsens obeständighet och Guds evighet. Människan måste obönhörligen ge upp allt som inte är evigt. Hennes tillgångar, hennes välbefinnande och liv är inga absoluta värden. Det enda som till sist gäller är Guds kärlek till oss och i oss. Allt i oss som inte består i den absoluta kärlekens eldprov måste förintas. Men 'kärleken upphör aldrig' (1 Kor 13:8). Vi som lever i tiden och de som gått ur tiden är med kärlekens band förenade i de heligas gemenskap. Gud vill genom den bedjande kyrkan i himlen och på jorden förmedla frukterna av Kristi seger över döden. Därför ber vi för de avlidna (jfr 2 Mack 12:43-46) och stärker så den gemenskapen. Ljuslågorna på gravarna är symboler för samhörigheten bortom graven och tecken på att vår mänskliga strävan skall renas i Påskens mysterium och fullkomnas i Guds eviga Rike". (källa)
4. Den 16 augusti gick britterna i land vid Vedbæk. Samtidigt landsteg en annan brittisk styrka vid Kögebukten. Trupperna som landstigit vid Kögebukten avancerade mot Köpenhamn och mötte danska lantvärnstrupper, ledda av general Castenschiold, vid Køge den 29 augusti. De brittiska soldaterna leddes av general Wellesley (senare den förste hertigen av Wellington). Slaget inleddes klockan 09:00 och gick sedan genom Køge stad, danskarnas sista försök till motstånd ägde rum vid fyratiden på eftermiddagen vid Herfølge kyrka, varefter danskarna flydde. Det danska nederlaget vid Køge kom senare att kallas "träskoslaget", eftersom de dåligt tränade och illa utrustade danska lantvärnssoldaterna under flykten måste kasta ifrån sig sina tunga träskor när de jagades av de välutrustade och krigsvana engelska soldaterna. Efter slaget vid Køge närmade sig britterna med överlägsna styrkor obönhörligen Köpenhamn. Staden hotades nu i en halvcirkel från norr till söder samt från den brittiska flottan i Öresund. Kanon- och ammunitionsdepån i Frederiksværk intogs av britterna, som även tillfångatog 850 danska soldater. (källa)