Ofördröjligen Synonymer Betyder Uttal

• omgående

Hur används ordet ofördröjligen

1. Vid 1834 års riksdag överlämnades lagkommitténs förslag till civillag till rikets ständer. Ständerna inskränkte sig vid denna riksdag till att upprepa sin redan år 1829 beträffande civillagsförslaget framställda begäran, att en sammandragen och lätt överskådlig framställning av båda förslagens plan och allmänna grundsatser liksom en jämförelse med gällande lag måtte ofördröjligen författas och före nästa lagtima riksdag utgivas från trycket för att kunna tjäna till ledning vid ständernas granskningsarbete. Med anledning därav förordnades den så kallade tablåkommittén, vilken dock till följande riksdag hann publicera allenast tablån över det emellertid (1838) i ny upplaga utgivna civillagsförslaget. (Tablån över kriminallagsförslaget, som ävenledes tryckts i ny upplaga 1839, utkom 1841.) Vid riksdagen 1840–1841 tillkännagav Kungl. Maj:t, att hinder mött för den slutliga granskningen av lagförslagen, men att Kungl. Maj:t hoppades bli i tillfälle att vid nästkommande riksdag avlåta proposition i ämnet. I skrivelse 3 mars 1841 hemställde emellertid ständerna - vilka för sin del ansåg ämnets vikt fordra, att, innan lagförslagen till huvudsaklig pröfning förekomme hos ständerna, en ytterligare granskning därav företoges, att en kommitté eller lagberedning med tio medlemmar måtte tillsättas för att ytterligare granska och genomgå lagförslagen och densammas arbeten så ställas, att tryckningen av de sålunda beredda förslagen till civil- och kriminallag kunde vara fulländad före den riksdag, som infölle näst efter tre år. Trots att lagkommitténs förslag till civil- och kriminallag alltså inte omedelbart blivit antaget såsom lag, har det dock utövat ett genomgripande inflytande på det efterföljande lagstiftningsarbetet, och i stor utsträckning legat till grund för de lagar, som blivit stiftade efter dess avgivande. (källa)
2. I sitt ryktbara tal ("borggårdstalet") framförde konungen sitt tack för mötet, för den uttalade försvarsviljan och för de givna vittnesbörden om stöd. Han lovade å sin sida att inte svika. Han ämnade aldrig dagtinga med sin övertygelse om vad han i fråga om värnandet av fäderneslandets självständighet ansåg rätt och nyttigt. Han delade deras åsikt, att försvarsfrågan borde behandlas i sin helhet samt avgöras nu, ofördröjligen och i ett sammanhang. Armén och flottan måste i betydande mån förstärkas. I samfällt arbete för rikets försvar skulle han söka visa vägen för att nå det gemensamma målet. "Följen och stödjen mig därföre allt framgent!". (källa)
3. Denna gång gick offret till polisen innan affären var avslutad. Kommissarien beordrade sina mannar att ofördröjligen gripa Lustig, men denne och Collins lyckades undvika att bli arresterade. (källa)
4. Enligt grundsatsen "Sverige åt svenskarna" drev Karl XI ut en hel del utländska affärsmän ur riket, först och främst judarna, som nu behandlades föga gästvänligare än romer och resande. Den 3 december 1685 erhöll Stockholms överståthållare en kunglig skrivelse med klagomål över att en del judar uppehöll sig i huvudstaden, där de sades "understå sig att föröva deras judiska religion". Med hänvisning till omtanke om "Vår rena obesmittade lära" påbjöd Karl XI nu, "vid högsta straff", att inga judar skulle få vistas i riket efter en tid av fjorton dagar. När den utsatta fristen löpt ut befanns det emellertid att en del judar ännu uppehöll sig i Stockholm, varför överståthållaren fick ny påstötning att säga till dem "att de ofördröjligen skulle packa sig ut ur landet". Åtskilliga judar kunde dock stanna kvar genom att låta döpa sig. En anteckning som Karl XI gjorde i sin almanacka för år 1681 löd: "Den 29 september, som var om torsdagen, blevo 12 judar och judinnor döpte i Tyske kyrkan." Sådana judedop ägde även senare rum och firades då som storartade högtidligheter som bevistades av kungligheter och andra högt uppsatta personer i samhället som då intog rollen som "faddrar". (källa)