Vad betyder och hur uttalas offentlighetsprincip
Offentlighetsprincip uttalas offent|lig|hets|princip.
Ordformer och varianter av offentlighetsprincip
Singular
- offentlighetsprincip
- obestämd grundform
- offentlighetsprincips
- obestämd genitiv
- offentlighetsprincipen
- bestämd grundform
- offentlighetsprincipens
- bestämd genitiv
Plural
- offentlighetsprinciper
- obestämd grundform
- offentlighetsprincipers
- obestämd genitiv
- offentlighetsprinciperna
- bestämd grundform
- offentlighetsprincipernas
- bestämd genitiv
Offentlighetsprincip är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet offentlighetsprincip
Insyn i myndigheter är nödvändigt för att säkerställa att medborgarna har tillgång till information i angelägenheter som angår dessa samt för att förhindra korruption. I Sverige regleras insynen genom bland annat offentlighetsprincipen. Den närmare definitionen av begreppet varierar något och överlappas samt kompletteras av begrepp som "öppenhet" men i viss mån också "ansvarighet". Man kan säga att insyn principiellt förutsätter att beslutsfattarna motiverar sina beslut samt att de gör det på ett sätt som är begripligt. Givetvis skall uppgifterna också vara åtkomliga inte minst för dem som berörs av besluten (men också för andra, till exempel för journalister). Som nämnts ovan är det offentlighetsprincipen som principiellt garanterar att relevant information är åtkomlig för granskning. Undantag från rätten att ta del av offentliga uppgifter regleras i Offentlighets- och sekretesslagen.
Den enskilde som nekas att få ut handlingar från en myndighet, för att myndigheten anser att offentlighetsprincipen inte gäller, överklagar sådana beslut direkt till kammarrätt. Det handlar oftast om att myndigheten hänvisar till offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser. Mål om sekretess prövas alltså inte av förvaltningsrätt. Om myndigheten fårätt i kammarrätten kan den enskilde överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen. Om den enskilde fårätt till handlingarna i kammarrätten, kan inte myndigheten överklaga denna dom.
När det gäller myndigheter arbetar de enligt offentlighetsprincipen, till exempel skall inkommande post diarieföras, arbetet är i princip transparent, det vill säga det är klart utsagt vilka regler som gäller för verksamheten, och besluten är offentliga. Myndigheter har också en skyldighet att svara på brev.
Offentlig verksamhet anger bland annat om en verksamhet är finansierad av allmänna medel (skatteintäkter från stat, kommun och landsting), och därmed blir satt under särskild lagstiftning, bland annat offentlighetsprincipen och Lagen om offentlig upphandling.
Offentlig rättsskipning (se offentlighetsprincipen).
Tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) är en av Sveriges grundlagar och antogs 1949. Den berör frågor gällande tryckfrihet, grundlagsskydd för vissa medier, och innehåller även offentlighetsprincipen. Tryckfrihetsförordningen är tillsammans med yttrandefrihetsgrundlagen en av de två s.k. mediegrundlagarna i Sverige. Grundlagen har sitt ursprung i 1766 års svenska Tryckfrihetsförordning, som är världens äldsta lag för större allmän tryckfrihet och yttrandefrihet.
Efter sin tid som Justitieombudsman 2008–2013 drog Axberger slutsatsen att offentlighetsprincipen generellt fungerar som den ska men att han gjorde en nedslående erfarenhet i några granskningar av regeringskansliet. Han sade att "Dels hade man tagit sig uppseendeväckande friheter i förhållande till regelverket, för att inte tala om värdegrunden, och dels så ansåg man inte att man hade gjort några fel. Attityden var, måste jag nog tyvärr säga, arrogant och den liknade ingenting annat som jag stötte på under mina JO-år från andra myndigheter.".
Företaget mötte massiv kritik redan första dagen för att tillhandahålla ett eget belastningsregister, där inte bara journalister och jurister utan allmänheten kunde göra sökningar. Kritiken har handlat om att brottsoffers integritet kränks, och om att vem som helst kan misstänkliggöras som kriminell, och riskera att drabbas av förtal, repressalier och identitetsstöld. Det gällde allt från felaktigt utpekade personer till personer som enbart är inblandade i tvister eller har begått ringa förseelser, som redan hade avtjänat sina straff och inte längre ägnar sig åt brottslighet eller som frikänts i hovrätt eller andra högre instanser. Exempelvis kunde oskyldiga utpekas genom att kartan (i webbplatsens version från januari 2014) visade den adress som angavs i domen, trots att andra personer kunde ha flyttat in på adressen. Mot detta har Lexbase invänt att man bara förmedlar uppgifter som framgår av register som faller under offentlighetsprincipen och som dessutom kräver en aktiv sökning. Lexbase säger sig aldrig felaktigt ha utpekat ett visst namn som förekommande i någon rättsprocess. Alla felaktigheter har varit adressrelaterade, inte namnrelaterade.
Operation Snow White (engelska, 'operation Snövit') startade 1973 som ett försök av scientologikyrkan att med hjälp av den dåtida amerikanska offentlighetsprincipen begära ut dokument från statliga myndigheter – dokument som kyrkans grundare L. Ron Hubbard misstänkte kunde innehålla enligt honom falsk information om honom och scientologin och som cirkulerades i syfte att misstänkliggöra och sabotera deras verksamhet.