Vad betyder och hur uttalas omräkna
Omräkna uttalas om|räkna (lös eller fast sammansättning) -de.
Ordformer och varianter av omräkna
Aktiv
- omräkna
- infinitiv
- omräknar
- presens
- omräknade
- preteritum
- omräknat
- supinum
- omräknande
- presens particip
- omräkna
- imperativ
Passiv
- omräknas
- infinitiv
- omräknas
- presens
- omräknades
- preteritum
- omräknats
- supinum
Perfekt particip
- omräknad en
- ~ + subst.
- omräknat ett
- ~ + subst.
- omräknade den/det/de
- ~ + subst.
Omräkna är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet omräkna
Omräknat till den äldre enheten hästkrafter (hk), som är vanligt förekommande vid motoreffekt, är 1 W = 0,0013596216 hk, och 1 hk = 735,49875 W.
En tångamperemeter var från början enbart ett instrument för att mäta ström med, företrädesvis stora strömmar på 0–400 ampere, moderna instrument mäter även betydligt mindre strömmar. Idag är tångamperemetern en variant av den digitala multimetern, men med den skillnaden att det är lättare och relativt ofarligt att mäta stora strömmar med detta instrument. "Tången" hos detta instrument, öppnas och sluts runt en ledare, instrumentet känner av fältstyrkan runt ledaren och omräknar denna till ström, således en beröringsfri och avkopplingsfri mätmetod (då man annars mäter strömmen i serie med belastningen, över ett avbrott i kretsen). Billigare instrument kan bara mäta växelström, medan dyrare även klarar av likström. Tångamperemetern mäter även spänning och resistans och ganska ofta även temperatur, kapacitans eller frekvens. I övrigt har detta instrument likadana finesser som de digitala instrumenten och en prisbild som börjar på omkring 400 SEK (2011). Det är vanligt att tångamperemetern har en automatik som väljer mätområde.
T.ex. 2019 års taxeringsvärden baseras på försäljningspriser under 2017, omräknat till 2019 års prisnivåer.
När Gustav Vasa på 1500-talet införde skattskyldighet för alla jordegendomar skapades olika "skatteklasser" omräknat efter markens storlek i mantal. Gårdar som var mindre än lägsta mantalsklassen, men ändå inte så små att de blev helt skattefria, klassades då som torp och fick betala 1/4 av full skatt.
Alliansen började i valrörelsen 2006 att använda begreppet utanförskap specifikt om personer som står utanför arbetsmarknaden, och är "beroende" av ersättningssystem. De båda grupperna långstidsarbetslösa och långtidssjukskrivna beskrevs som kommunicerande kärl som människor ofta förflyttade sig emellan vid ändrad politik. Politiken skulle nu ha en arbetslinje med syfte att minska de båda gruppernas totala storlek, vilken man kallade för utanförskap. I valrörelsen 2006 angav moderatledaren Fredrik Reinfeldt siffran 1,5 miljoner på det "totala utanförskapet" och definierade det som "De som inte jobbar alls eller så mycket som de skulle vilja". Finansminister Anders Borg satte 2007 en annan siffra på utanförskapet, och angav den till 1 063 220 personer, eller 19,1 % av befolkningen i arbetsför ålder i Sverige 2006. Denna siffra är egentligen ett mått som SCB brukar kalla andel "helårsekvivalenter i åldrarna 20–64 som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag", det vill säga hur stor del av befolkningen som försörjer sig på sjuk- och aktivitetsersättning (störst), a-kassa, sjukpenning, arbetsmarknadsåtgärder, samt ekonomiskt bistånd (minst). Se tabellen nedan. Det Reinfeldt kallade det "totala utanförskapet" baseras på SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Den siffran innefattar dessutom personer som är undersysselsatta (som har jobb men vill jobba mer) och latent arbetssökande (som önskar arbeta men inte har sökt jobb). Eftersom AKU:s siffra inte omräknar till helårsekvivalenter anger den högre siffror på antal arbetslösa, antal i arbetsmarknadsåtgärder och antal i sjuk- och aktivitetsersättning.
Om räntesatsen ändras under lånets löptid, måste periodbeloppet omräknas om återbetalning skall ske inom överenskommen tid. Om periodbeloppet inte räknas om, måste tiden för återbetalning i stället justeras.
När filmen kom ut var det den dyraste film som producerats i Sverige och omräknat till dagens penningvärde fortfarande en av de dyraste i svensk filmhistoria.
Omräkna på Engelska
- re-calculate