Ordensväsen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ordensväsen

1. Den beteckning som ordenssällskapen har använt alltsedan det moderna ordensväsendets tillkomst på 1700-talet, och som alltjämt är den förekommande beteckningen inom Svenska Frimurare Orden, är recipient, som har sitt ursprung i ackusativformen recipientem av presens participet recipiens. Recipient betyder sålunda "den emottagande". På tyska heter det rezipient. Tanken är att den nye medlemmen mottager ordens "högre visdom" etc. (källa)
2. Sångerna är tematiskt grupperade. Sång nr 1-6 handlar om Bacchi orden och är således parodier på ordensväsende, 7-17 är allmänna dryckesvisor i uppsluppen ton, 18-27 är mörkare och behandlar döden och ångesten, 28-34 är tämligen blandade, men innehåller bland annat pastoraler som Träd fram du nattens gud. Visorna 35-43 är travestier på berättelser ur Bibeln, 44-46 är erotiska skämtvisor, nr 47-54 är ett sångspel med titeln "Handlingar rörande Bacchi konkurs", 55-63 är bacchanaliska alster om varjehanda, och 64 och 65 är rojalistiska hyllningar. Sång nr 22 och 23 har samma melodi, sång nr 24 och 25 har samma melodi som sång nr 6 och sång nr 39 har samma melodi som nr 36. (källa)
3. Den som fackmässigt – vetenskapligt eller konstnärligt – ägnar sig åt heraldik kallas heraldiker. Under medeltiden växte häroldsämbetet fram, vars innehavare hade såväl ceremoniella och heraldiska funktioner, som uppgiften som sändebud. Titeln vapenkung kunde även användas för den främste av härolderna (och i Storbritannien gäller ännu titeln King of Arms). Ingen känd vapenkung kan knytas till det svenska hovet och när Sverige under 1600-talet utvecklade en statlig heraldisk myndighet kom titeln riksheraldiker att användas. Vapenkungar är däremot kända i Danmark från mitten av 1400-talet och hade under Kalmarunionens tid även överinseende över Sverige. 1953 upphörde riksheraldikerämbetet och funktionen ersattes av en tjänsteman vid Riksarkivet med titeln statsheraldiker. Denne har idag till sin hjälp en biträdande statsheraldiker samt en heraldisk konstnär och lyder under Heraldiska nämnden. Vid kungl. hovstaterna finns en särskild vapenmålare vid Kungl. Maj:ts orden som har ett visst ansvar för heraldiken inom ordensväsendet. (källa)
4. Det förekom flera förebådande rörelser och personligheter, bland andra Jan Hus i Böhmen och Girolamo Savonarola i Florens men även inom ordensväsendet rådde på sina håll oro, särskilt bland predikarordnarna. De ekonomiska och politiska orsakerna var naturligtvis också viktiga. Kungar och furstar kunde genom reformationen överta kyrkans egendom. En växande kungamakt såg heller inte alltid med blida ögon på kyrkomännens (eller för den delen adelns) konkurrerande maktställning. (källa)
5. Kungliga Vasaorden (VO, ursprungligen stavat Wasaorden) är en svensk kunglig orden, som instiftades av Gustav III den 29 maj 1772, vid hans kröning, avsedd att belöna förtjänster inom de områden där Svärdsorden och Nordstjärneorden inte kunde komma ifråga. Orden har sedan Ordensreformen 1975 varit vilande men i maj 2018 meddelade sex ledamöter i Konstitutionsutskottet att ordensväsendet ska ses över och att svenska medborgare återigen ska kunna förlänas svenska ordnar och att tilldelningar av utmärkelser inom Vasaorden ska återupptas. (källa)
6. Ödmann var utpräglat demokratiskt lagd och skarpt kritisk mot ordensväsendet, om vilket han skrev: "Hvad är den växande ordenshungern annat än en följd af detta systems förderfliga tillvägagående att uppamma och nära lycksökeriet och ärelystnaden genom att med fulla händer kasta stjernor och band åt kreti och pleti? Sålunda dödas all manlig sjelfständighet och hederskänsla.". (källa)
7. Mottot för orden är Imperatricis auspiciis (latin för "Inom ramen för kejsarinnan"), en hänvisning till Drottning Victoria, den första kejsarinnan av Indien. Orden är lägre i rang inom brittiska ordensväsendet associerad med Brittiska Indien, överordnad är Indiens stjärna. (källa)
8. Ordensutdelandet var sedan länge omdiskuterat och ifrågasatt. I nionde bandet av Carl Georg Starbäcks och Per Olof Bäckströms Berättelser ur svenska historien (1886) kan man läsa: "För öfrigt sökte konungen genom (...) frikostigt utdelande af ordnar åt presterskapet tillfredsställa dess fåfänga, i likhet med hvad som skedde i afseende å adeln". År 1897 utgav den frisinnade tidningsmannen Axel Svenson skriften Ordens-humbugen, i vilken han hårt kritiserade ordensväsendet och krävde dess avskaffande. I Nordisk familjeboks tjugonde band (1914) skrev man. (källa)
9. Riksrådet flyttade in i samband med riksdagens högtidliga öppnande år 1755 och hade sitt första sammanträde i dem den 4 september samma år. Efter att kung Gustav III avskaffat rådet år 1789 stängdes våningen och togs i bruk igen först efter kungens död. Högsta domstolen disponerade de tre yttre salarna till och med år 1948. Idag har Kungl. Maj:ts Orden sitt kansli och sammanträdeslokaler i våningen. Sedan år 1993 visas i salarna en permanent utställning om det svenska ordensväsendet. (källa)