Ordning Synonymer Betyder Uttal

• disciplin
• reda
• stadga
• struktur

Hur används ordet ordning

1. Fåglars läten (som åstadkoms med strupen) delas in i olika kategorier som sång, lockläte, varningsläte, skuggsång och tiggläte. De olika lätena används av fågeln vid olika tillfällen och i olika perioder i fågelns liv. Många arter har en stor repertoar av fågelläten som inte bara innehåller olika visslande läten utan även slag, brus och vibrationer, medan andra arter är i det närmaste stumma. Ordningen tättingar som ibland felaktigt kallas för just sångfåglar har den största repertoaren läten. (källa)
2. Den associativa och kommutativa lagen medför att en kontroll av summan kan göras genom att summera termerna i en annan ordning. (källa)
3. Julkalender (även kallat adventskalender) är en anordning med numrerade och utspridda luckor, ofta 1–24 eller 1–25 efter decemberdatumen fram till jul. Ibland (till exempel i serietidningen Bamse) börjar kalendern på första söndagen i advent och slutar på juldagen, den 25 december. Luckorna är inledningsvis stängda, men för varje dag får man öppna en lucka märkt med det aktuella datumet. Syftet med julkalendern är att den ska underlätta väntan på julen, inte minst för barn. Den är typiskt gjord av pappark och prydd med en färgbild på framsidan. Bakom varje lucka döljer sig vanligen en liten bild eller ett rim. Det finns även andra varianter, som till exempel chokladkalender. Julkalendern sätts traditionellt upp på väggen likt en tavla. (källa)
4. De olika typerna av smittsam gulsot har fått bokstavsbeteckningar med utgångspunkt från i vilken ordning de har upptäckts. De vanligast förekommande i Sverige är hepatit A, B och C. Alla tre orsakas av olika virus. Sjukdomssymtomen är likartade, men det finns stora skillnader när det gäller hur sjukdomarna smittar, hur många som insjuknar, sjukdomens förlopp och risken för bestående infektion och komplikationer. (källa)
5. Inom filosofi har andens natur varit ett centralt spörsmål. Anaxagoras beskriver anden som den finaste och tunnaste av alla ämnen och pekar tillbaka på en äldre uppfattning av ande och livskraft som samma sak. Hos Aristoteles är dock anden likställigt med förnuftet och den högsta delen av människosjälen. Inom nyplatonismen uppfattades anden som en utströmning av en högre gudomlig princip, Enan. Ur denna ande utströmmar i sin ordning världssjälen och de enskilda själarna. John Locke kom i sin Essay om det mänskliga förståndet återkoppla att ordet ande ("spirit") ursprungligen betydde andedräkt. (källa)
6. Under medeltiden var gendarmer namnet på de adelsmän som tjänade i den franske kungens livvakt och från 1445 i Karl VII:s tungt rustade ordonnanskompanier. Napoleons beridna elitgendarmer tillhörde det tunga gardeskavalleriet. I Preussen fanns fram till 1806 ett kyrassiärregemente gendarmer. Från början av 1800-talet har gendarmerier funnits i ett flertal länder för upprätthållande av inre ordning, särskilt på landsbygden. Gendarmerierna var i allmänhet militärt organiserade men löd i sin tjänst under civila myndigheter. De tyska och österrikiska gendarmerierna rekryterades bland före detta underofficerare vid armén. I krig fanns fältgendarmerier som upprätthöll ordningen i de opererande truppernas rygg. (källa)
7. Genetiken tillhandahåller viktiga verktyg som används i den moderna forskningen för att undersöka funktionen hos specifika gener, till exempel genom kartläggning av genetisk interaktion. I organismerna är den genetiska informationen vanligtvis lagrad i den kemiska strukturen hos specifika DNA-molekyler, som i sin tur finns i kromosomer. Arvsanlagen finns i oerhört långa molekyler, DNA, som vardera består av en kedja av nukleotider. Dessa kedjor sitter ihop parvis och bildar något som ser ut som en spiralskruvad stege. Nukleotiderna sticker ut åt sidan från vardera kedjan. I DNA används fyra olika nukleotider. De är olika långa, men matchar varandra kort mot lång, så att varje steg i stegen blir ungefär lika långt. Den ordningsföljd som nukleotiderna har i kedjan utgör den genetiska informationen. Det här är lite likt hur ordningsföljden mellan bokstäverna på en boksida gör att vi kan utläsa ett meddelande. (källa)
8. Från 1400-talet och ända till skråväsendets upphörande 1846 innehöll skråordningarna bestämmelser om gesällernas (och svennernas) ställning. För att bli gesäll måste man först tjäna som lärling under en lärotid som vanligen varade mellan tre och fem år. Därtill måste man utföra en del andra prestationer såsom att erlägga "utskrivningspengar" och avgift till gesällernas kassa, gesällådan. Gesällerna inordnades i gesällskap som till organisationsformen liknade mästarnas ämbeten. Gesällskapen fick däremot inte samlas utan att en mästare vara närvarande. Gamla seder krävde också att lärepojken skulle bjuda på traktering ("hålla skänkning") men detta förbjöds i 1720 års skråordning. I en del yrken fordrades även att lärepojken skulle visa sin arbetsskicklighet genom att utföra ett gesällprov. Om han klarade det, och därmed blev gesäll, skulle han få ett lärobrev eller gesällbrev enligt 1669 och 1720 års skråordningar. (källa)
9. Genetter eller ginstkatter (Genetta) är ett släkte bland de till rovdjurens ordning hörande viverrider (Viverridae). (källa)
10. Gitter (ordning) – inom matematiken en partiellt ordnad mängd. (källa)